Kulturblogg http://www.osterlen360.se/blog/index.php Emmas Tillv�xtblogg nr 21 http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071128-151428 I fjor var det Hafreborg i Simrishamn, som l�g illa till. 8 miljoner ska nu b�ttra p� statusen n�got.

V�r bygd �r befolkad av en mycket stor grupp kulturpersonligheter, kulturakt�rer och kulturkonsumenter. M�nga flyttar hit fr�mst p g a det rika och sj�lvklara kulturutbudet.
Fiskare och b�nder har i alla tider protesterat d� man f�rsv�rat f�r deras n�ringar. Vi f�r h�ja v�ra r�ster p� samma s�tt d� vi idag till stora delar har g�tt fr�n att vara jordbruksbygd till kulturbygd.

Debatten �r i �vrigt ocks� h�g ang politikers agerande i Tomelilla, dagspressens g�r ett modigt motst�nd mot motorcykelg�ngens utbredning och skr�mmande inflytande. Det �r betryggande p� n�got s�tt, att man vet att det g�r att p�verka. Att det l�nar sig att s�ga sin mening.

S� h�r �rs kan annars �sterlen-bygden k�nnas som 'sedd i sitt sanna jag', den bleka sanningen framtr�der, man �r utl�mnad till sig sj�lv, det �r kallt och kommer att s� f�rbli ett par m�nader.
Den tuffaste tiden kommer nu, efter jul �r det bara att v�nta p� februariljuset, d� tankarna om v�r �terv�nder. Kassan �r skral och jorden stenh�rd.

Nu, mer �n n�gonsin annars, �r det viktigt att lyfta fram positiva h�ndelser, glada nyheter och framg�ngar.

Det jag den g�ngna veckan samlat i min egen, inre box f�r gl�dje�mnen �r att Gittan J�nssons utst�llning p� Konstakademin p� Fredsgatan, ' Prinsessa utan panik', omskrivits i Svenska Dagbladet inte en utan tv� g�nger. I januari kommer utst�llningen till Kristianstad.
Att det kom 150 g�ster till invigningen av Skillinge Emalj, ett f�retag vi kommer f� se mycket av. Det �r underbart att Maria Lancing och Helena Leander �kesson har hittat hem i en av b�da efterl�ngtad konst- och hantverksform.
En annan gl�djehistoria att ta del av �r Karnelund i Gisl�v, kombinerad krog och B&B, som �nnu efter ett �r, n�stan alla helger de har �ppet, �r fullbokade, utan att beh�va annonsera. Det G�R i sm� byar s�som Gisl�v, precis som i Ingelstorp, om konceptet �r r�tt!

Veckans gladaste gl�djespridare �r att �rets kulturpris i Simrishamns kommun g�r till Tr�dg�rd: F�reningen Kiviks-Esper�ds arboretet.
Med gl�dje och stolthet har jag �ran att f� presentera f�reningen vid pris-ceremonin p� s�ndag, 2 dec. En samling uts�kta och f�r v�ra breddgrader ovanliga tr�d, som p�b�rjades p� 20-talet. Bes�k dem till v�ren, det finns sensationer d�r, fr�n mars till oktober.
P� Simrishamns kommuns hemsida kan man l�sa mer om pristagare och arboretet.

]]>
St� upp f�r Ystads konstmuseum! http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071122-213123
Styvbarn. Ni vet, ett s�dant som man har gift sig till men inte riktigt tycker om, i alla fall inte lika mycket som de egna biologiska barnen.
Ystads konstmuseum �r en s�dan styvunge just nu. 70 �r gammal dessutom och ganska tuff. Detta styvbarn �r ett av Sveriges mest v�lsk�tta provinsmuseer, med en unik egen samling best�ende av regional konst av h�gsta kvalitet. Den visas, h�ngs om och till�ts m�ta nyare verk i en st�ndigt p�g�ende kreativ dialog.
Styvbarnet Ystads konstmuseum har ocks� en m�ngsidig utst�llningsverksamhet som dels belyser den synnerligen intressanta yngre konsten i Sk�ne, dels �ppnar f�r originella internationella nedslag. Just nu en ypperlig parutst�llning med kraftfulla verk av tv� ledande internationella namn fr�n nordisk konst: danskarna Asger Jorn och Per Kirkeby.

Viktigast av allt �r kanske att Ystads konstmuseum har en briljant curator i form av chefen Thomas Millroth, en man som har en makal�s �verblick �ver konsthistorien och st�ndigt f�rm�r kombinera konstn�rer och verk fr�n f�rr och nu i �verraskande men fullst�ndigt sj�lvklara konstellationer.

P� Ystads konstmuseum bedrivs en pedagogisk, estetiskt utforskande, nyfiken och nyt�nkande verksamhet som f� andra regionala museer kan leva upp till. �r inte Ystads kommunpolitiker stolta �ver denna v�rdefulla institution? Museet f�r inga bidrag f�r att skapa utst�llningar, det som lockar m�nniskor att regelbundet titta in, och nu framl�gger kulturn�mnden ett f�rslag att utreda om kommunen skulle kunna avh�nda sig verksamheten. Varf�r? Det �r inte i museets redan sn�vt h�llna budget som kommunen torde vinna n�gra pengar, och framf�r allt vore det ett sj�lvdestruktivt drag fr�n en v�lm�ende kommun med en s� utpr�glat kulturell och historisk profil som Ystad.

Vi har precis kunnat pusta ut, egoistiskt, �ver att Thomas Millroth inte fick jobbet som konsthallschef i Malm�, �ven om han verkligen f�rtj�nar att f� driva en st�rre konstinstitution. Nu skriver han p� sin blogg att det konstmuseum han leder behandlas som ett styvbarn. S� trist och besynnerligt att en av �sterlens kulturstarka kommuner ger s�dana signaler.

Theresa Ben�r, kulturredakt�r och Peggy Ekl�f, chefredakt�r �sterlen 360�
- se �ven Thomas Millroths blogg: metrobloggen.se/Millroth
]]>
Emmas Tillv�xtblogg nr 20 http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071118-195834

Just nu �r jag ofantligt stolt �ver v�r byggd som har ett s� rikt utbud av kulturupplevelser. Nu, i slutet p� �ret under den gr�aste tiden, det �r �nnu ett tag kvar till jul, de flesta �r tr�tta, har annat att t�nka p�. �nd� har g�ngna veckan bjudit p� en rik flora av upplevelser.
Det �r f�rst nu jag har tid att ta del av utbudet, tack och lov finns det �nnu saker att g�ra!

F�rst en kulturdebatt anordnad p� Valfisken av Kulturf�reningen Skeppet, som arbetar f�r att vi ska f� en m�tesplats f�r kultur; med scen, repetitionslokaler, verkstad/atelj�er - en sorts skal, helt enkelt, som kan vara en m�tesplats b�de f�r oss som arbetar inom olika uttrycksformer men ocks� f�r en st�rre publik. Ett Kulturhus!
Debatten var v�lbes�kt, m�nga kulturut�vare men ocks� flera representanter fr�n olika partier och ett antal tj�nstem�n. Engagerade r�ster, m�nga tyckte lika, vissa tyckte 'fel' och tonen blev h�g! Det viktiga �r att s� m�nga kom och tog del av debatten. Det �r uppfriskande att m�tas �ver gr�nserna och alltid h�nder det n�got, alltid �r det n�gra som har m�tts och nya stj�rnor kan tindra. Kanske kommer en fantastisk scen hos Jolom i G�rsn�s �ntligen till anv�ndning av scen-t�rstande teaterelever? Jolom har 99 sp�nnande rum som skulle kunna tas i bruk om bara r�tt parter m�ts och tycke uppst�r.

En annan het debatt under den svala h�sten; Amit Sen driver ett projekt i Hammenh�g som heter Ars modus. Detta hamnar d� och d� i hetluften, bl a genom ins�ndare i v�ra lokala tidningar. K�nslor svallar, kritik formuleras av verk som uppf�rts i Hammenh�gs kyrka eller i Ars Modus egna lokaler. H�rom dagen kom ett mail om att en konsert med Guds s�ner �r inst�lld, eventuellt censurerad. Kyrkoherden ans�g inte att ans�kan f�r bokning av kyrkan var korrekt genomf�rd, den hade inte g�tt igenom alla de instanser som kr�vs. Det som �r fascinerade �r att Amit Sen �r en gudaben�dad cellist som turnerat med b�de Elvis Costello och Ale M�ller. Amit kan 'god musik'!

Projektet han driver handlar om att f� en dialog med de m�nniskor han bor granne med. Att Hammenh�gsborna reagerar och ger uttryck f�r sina �sikter runt det de upplever �r just vad Amit efterstr�var. Han anordnar ibland middagar d�r endast Hammeh�gsboende �r inbjudna, tillsammans med t ex Lars Vilks och andra internationellt k�nda artister. Syftet �r dialog, m�te, utbyte. En censurerad konsert har troligen givit nya, sp�nnande infallsvinklar i diskussionen. Tack Amit!

I g�r slutligen, fick jag uppleva en konsert anordnad av S�llskapet Pro Musica, det blev sommaren/h�stens st�rsta musikupplevelse f�r min del. Pro Musika firade samtidigt 35 �r, titta p� deras www.sallskapetpromusica.se.
Ensemble 1700, en sydsvensk barockensemble som spelar p� tidstypiska instrument och p� en internationell niv�. Andl�st vackert och skickligt, det g�r bara att fyllas av o�ndlig tacksamhet att detta spelas just h�r, just nu i den gr�kalla novemberdimman. �terigen i Valfisken, detta vackra vita rum som vi �nd� har i v�r pyttelilla kommun, o�ndligt rik p� stora artister!

]]>
Emmas Tillv�xtblogg nr 19 http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071113-105950
F�reningen Tillv�xthuset inbjuder till seminarium den 6 dec kl 18.00 p� Svabesholms Kungsg�rd.

Rune Bengtsson, CBM Alnarp k�serar d� om Linden, ett av v�ra mest popul�ra tr�d. Rune �r forskningsledare p� Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. D�r har han i �ver 3 decennier undervisat och skrivit om v�xter samt utvecklat m�nga nya tr�d och buskar som idag anv�nds i tr�dg�rdar och parker i Sverige. Ett av de mest v�lk�nda exemplen �r ullungr�nnen som p� h�sten lyser upp m�nga svenska tr�dg�rdar med sin starka h�stf�rg.

De allra flesta svenskar har en positiv inst�llning till lind. De mjuka bladen och den h�rliga blomningen �r v�lk�nda egenskaper. Mindre k�nt �r att v�ra odlade lindars v�g till v�ra tr�dg�rdar och parker har en b�de dramatisk och fascinerande historia. Rune Bengtsson kommer att i sitt f�redrag ta oss med p� en sp�nnande lindresa i tid och rum.

F�rel�sningen �r ocks� en hommage till v�nnen Helge Lundstr�m, som ocks� kommer att n�rvara p� seminariet.
Anm�lan till [email protected] .

Den 12 november h�ll delar av Tillv�xthusets styrelse ett f�redrag om den ekonomiska f�reningens grundstruktur och uppbyggnad f�r en delegation fr�n Makedonien. 11-16 november bes�ks Sk�ne och s�rskilt �sterlen av en grupp lantbrukare, f�retagare och lantbruksr�dgivare fr�n Makedonien. De �r alla engagerade i ett av Sida st�tt jordbruks- och landsbygdsutvecklingsprogram i Makedonien. Gruppen bes�kte under m�ndagen Destination S�dersl�tt, Ingelsta kalkon och Tillv�xthuset. Under tisdagen bes�ker gruppen Bollerups lantbruksinstitut och Europa Direkt, Ystad.

Syftet med bes�ket �r att b�ttre f�rst� hur man kan f�rst�rka kopplingen mellan jordbruket och bredare landsbygdsutveckling, hur man f�rbereder kommande verksamhet inom det EU-finansierade Leader+programmet, samt knyta kontakter f�r framtiden. Studiebes�ket leds av en lokal konsultfirma, Ian Christopolos fr�n Glemminge Development Research, som i samarbete med en st�rre konsultfirma, OPTO International, driver programmet i Makedonien.

N�rmare studier av programmet visar att vi har stora likheter i v�ra landsbygdsproblem: kort turists�song och sv�righet att v�xla om fr�n en n�got omodern jordbruksbygd till en ny, levande landsbygd �ret om.

Till slut en helt annan sak: vilken skillnad det var att se fotbollsgalan i g�r !
Vartannat inslag handlade om damfotboll, total balans, hela programmet igenom. Det var riktigt roligt, det �r en �verd�dig tillst�llning men det �r livsbejakande att fira h�rt, entr�get slit som pr�glar idrottsv�rlden.

Minns hur trist det var att se galan i fjor, en st�ndig k�nsla av att m�nnen �nd� �r mest intressanta, f�r flest och finast priser, syns mest, f�r uttala sig l�ngst tid i intervjuer.
Samma tr�kiga k�nsla som n�r en bank delade ut Tillv�xtpris i Ystad i h�st. Tre av tre priser g�r till m�n!?
Hur kan man ha en jury som inte bem�dar sig mer? F�rv�ningen f�rst�rktes av samma banks nya tidning 'b�de och' som gavs ut samtidigt. En tidning om m�n i huvudsak. Det �r oundvikligt att det inte sticker i �gonen.

J�ttetr�kigt, jag gick ur ett kvinnligt n�tverk med motiveringen att det inte �r m�nnen som �r problemet f�r sm�f�retagare p� �sterlen, min �sikt �r att vi alla har samma glesbygdsproblem. Ska jag omv�rdera det beslutet?
]]>
Emma Karps Tillv�xtblogg nr 18 http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071103-142453
I kv�ll lyser det �terigen i �ver 30 byar och p� hundratals st�llen till p� �sterlen.
Vi st�r mitt i en levande gemenskap - i v�r bygd som annars s� h�r �rs �r helt stilla, tyst och m�rklagd.
Vi har best�mt oss allesammans f�r att detta vill vi vara med om, titta p� och bidraga till.

Vissa har f�rberett sig ett helt �r, Br�sarpsborna b�rjade direkt efter invigningen i fjor fundera p� vad som skulle kunna bli �nnu b�ttre n�sta g�ng.
N�gon kom kanske p� ig�r kv�ll i mataff�ren - "jag ska minsann ta fram en lykta och s�tta p� trappan jag med".

Vi i arbetsgruppen f�r �sterlen lyser brukar framh�lla att denna ljushelg har tv� huvudsyften - att �ka gemenskapen i byarna och att �n en g�ng p� �ret ge oss sm�f�retagare en chans att synas f�r en lite st�rre krets, allts� g�ra en aktivitet som lockar hit v�ra deltidsboende och g�ster som annars inte skulle komma p� tanken att resa hit just nu.

Jag ska ocks� avsl�ja en hemlighet -
Vad som egentligen ligger bakom den tanke om ljus i byarna, som d�k upp hos mig. I november f�r 4 �r sedan, nyss �ter nerflyttad, var jag oerh�rt skr�md av en granne som upptr�dde hotfullt. Varken advokat eller polis hj�lpte.
En omedelbar effekt var att alla �vriga i byn sl�t upp till mitt st�d och den ensamme blev �nnu mer ensam medan bygemenskapen blev �n mer tydlig, stark och levande.
Fortfarande r�dd men inspirerad av att se hur g�rna vi i v�r lilla by umgicks och hittade p� s�tt att l�tta upp st�mningen kom id�n om en upplyst byagata f�r oss och de 5 - 6 bilar som skulle kunna passera en l�rdagskv�ll.
Bland kollegor p� en utbildning sedan, s�g man snabbt framf�r sig sina byar upplysta p� samma s�tt och resten ser vi h�r.

Det var i r�dsla och m�rker id�n kom, jag var tvungen att komma p� n�got s� intensivt ljust, som kunde motverka det m�rker som framkallades d�r i r�dslan.
Ibland beh�ver vi det kompakta motst�ndet f�r att bryta ny mark, kliva ur oss sj�lva och v�ra invanda f�rv�ntningar f�r att komma vidare.
Kraften fr�n konstruktiva id�er �r oerh�rd d� den delas av flera.

Vi �r m�nga som flyttat hit, som har sv�rt att etablera oss och v�ra f�retag, att f� v�nner och k�nna oss v�lkomna.
Det finns en beryktad k�rvhet h�r, som det till och med gjorts ett antal teaterproduktioner om, en spelas just nu p� Dramaten.
Men det finns ocks� en oerh�rd, �nnu starkare l�ngtan efter att m�tas, att skapa n�tverk och b�ttre f�ruts�ttningar f�r att vi ska kunna leva p� denna vackra plats �ret om.
Vi beh�ver bara g�ra ett aktivt val.

Vi har alla olika saker vi vill lysa upp, som vi vill t�nda ett v�rmande ljus f�r.
F�r egen del vill jag t�nda mina ljus i kv�ll f�r v�r gemenskap H�R och NU.
Att vi �r s� o�ndligt m�nga som vill lysa upp tillvaron f�r varandra.
Att ljusets kraft �r starkare �n m�rkrets.

N�gra ljus vill jag t�nda i tacksamhet till dem som g�tt f�re och skapat den grund vi st�r p� nu, och ett stort ljus f�r alla dem som kommer efter oss.
Vi hoppas att vi �r goda f�rebilder f�r nya kreativa sj�lar som v�gar genomf�ra
f�r�ndringar och p�verka tillvaron fram�t.

Vi vet att vi beh�ver k�mpa b�de i det lilla och det stora, b�de p� bygatan och genom v�rt personliga ansvar f�r hela v�r jords tillst�nd.
Vi �r stora och vi �r sm� och hela tiden vet vi att strax h�r bakom - oavsett v�der och vind - skimrar det ett o�ndligt hav.........
]]>
Emmas Tillv�xtblogg nr 17 http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071029-095124
Vem har sagt att tr�dg�rdsjobbet �r �ver f�r �ret i november?
I f�rra veckan gjorde jag en damm p� Liding�, det g�r fortfarande alldeles utm�rkt att arbeta ute hela dagarna.
Betongbilarna g�r som vanligt och �n har inte frosten kn�ckt mycket annat �n Hosterna.
Visst �r det tunns�tt p� plantskolorna, sortimentet �r reducerat till ett minimum av tappra exemplar som ska tr�sta oss som v�grar ge upp f�r s�songen.
Att anl�gga tr�dg�rd i Stockholm �r ett �ventyr. Om man saknar n�got under ett anl�ggningsarbete p� �sterlen kan man kasta sig i bilen, h�mta det saknade och vara tillbaka i arbete p� mindre �n en timme. S�dant man l�r sig uppskatta efter arbete p� annan ort, om inte f�rr.

En annan trevlig uppgift en tr�dg�rdsarbetare kan �gna sig �t vintertid �r att skriva.
F�r egen del har jag f�tt i uppgift att skriva ett kapitel om tr�dg�rdar i Brantevik, b�de ur ett historiskt perspektiv och ett nutida. Det ska bli sp�nnande att blicka bak�t, unders�ka bruksv�rdet av tr�dg�rden p� den tid d� tr�dg�rden fr�mst skulle vara "till nytta". Man ville ha blommor att plocka in, att s�tta p� kyrkog�rden. Kanske hittar jag sp�nnande ber�ttelser om �rtor och b�nor, sm� livsn�ra gr�dor vars sk�tsel skingrade tankarna n�r mannen var till sj�ss och v�ntan blev l�ng. Min farfars bror f�rsvann med sin skuta till sj�ss, b�ten hade utg�tt fr�n Brantevik. Faktiskt fann man flaskpost fr�n bes�ttningen i G�teborg, en nedplitad lapp - Vi sitter i kajutan och inv�ntar slutet....

Alla historier om skutor, deras bes�ttning och deras livs�den finns inne p� Hoppet, Branteviks fina sj�fartsmuseum. Men kvinnorna d�, var kan man finna dokument om dem? Deras historia m�ste ju bl a ha skrivits i tr�dg�rdarna? I dag har n�stan alla Branteviks tr�dg�rdar bytts ut, de har mycket stenl�ggningar, l�ttsk�tta plattlagda g�ngar utan ogr�s i fogarna. Vissa sp�r fr�n gamla tider har dock ej hunnit elimineras; betongkanter runt varje rabatt, knotiga av ingjutna sm� runda stenar. Jag har utn�mnt mig till betongens beskyddare och hindrar i de fall jag kan nya �gare att hugga bort dem.

Skolbarnen i Brantevik hade tr�dg�rdsarbete p� schemat f�r sis�d�r 35-40 �r sedan
- varje fredag var det tr�dg�rdsjobb i l�rarens parkliknande tr�dg�rd. Likadant gjorde man i Gisl�vs skoltr�dg�rd..
D� en elev i Gisl�v klagade p� att jorden var h�rd att gr�va i, replikerade l�raren: "Jioren �r alltid frussen for lada svin..."
]]>
Guggenheimeffekten: N�r kulturen lyfter en region http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071017-153645 N�r de lokala och regionala beslutsfattarna i b�rjan av 90-talet best�mde sig f�r att satsa p� kultur som motor i en omstrukturering av n�ring och ekonomi var det inte m�nga som kunde ana vilket lyft det skulle bli. Alla var inte eniga om att n�rvaron av en filial till Guggenheimmuseet i New York var den r�tta v�gen att g�. Riskerade man inte en "McDonaldifiering" av kulturen, en amerikansk kulturinvasion? Samtidigt var frestelsen stor att tacka ja till stj�rnarkitekten Frank Gehrys spektakul�ra, fartygsliknande st�lbyggnad, som just angav en ny riktning f�r en stad som l�nge vilat p� bl a st�lindustri. Och alla, oavsett partitillh�righet, ville satsa p� kultur.
Andra internationellt erk�nda arkitekter inbj�ds att omforma den gr� stadens profil: en hypermodern metro ritades av brittiske Sir Norman Foster, lokala arkitekter har omdanat flodpromenaden till ett favoritstr�k f�r flan�rer och Santiago "Turning Torso" Calatrava har ritat en bro �ver floden Nervion. Kulturhus och kongresscenter, promenadv�nliga urbana milj�er ? allt detta har bidragit till att omdana Bilbao till en modern stad f�r kultur, kunskap och kommunikation. Baskien har blivit synonymt med kreativt framtidst�nkande och just Bilbao �r m�ngfaldigt prisbel�nt f�r sin v�lanlagda urbana milj�.
P� �sterlen har vi givna f�ruts�ttningar att se kulturen som ett nav i regionens utveckling. H�r finns ut�varna, publiken och ett oerh�rt gynnsamt l�ge f�r att ta emot bes�k samt bedriva kreativa dialoger bortom v�ra gr�nser. Exemplet Bilbao visar att de regionala och lokala instanserna har v�gat satsa och f�tt igen �ver f�rv�ntan, b�de ekonomiskt och i synen p� regionen som dynamisk och fram�tstr�vande. S�kert har vi n�got att l�ra av detta.

Theresa Ben�r, kulturredakt�r �sterlen 360�]]>
Emmas Tillv�xtblogg nr 16 http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071010-100108
Nu �r det definitivt h�st och s� sakteliga dras intresset f�r tr�dg�rd ner p� l�gfart.
Vi vill n�got lite hellre uppeh�lla oss inomhus, det �r bara att erk�nna. Att belysa tr�dg�rden �r ett intresse som v�xer, s�k i programmet f�r 2007
p� www.osterlenlyser.com. Kurs kommer att ges p� Ulriksdal i Kivik 3 november.

Tillv�xthuset fokuserar under h�sten p� att skapa seminarium f�r v�ra medlemmar och andra intresserade.
Ett special-seminarium om M�rdarsniglar planeras, det g�ller att vara b�ttre f�rberedd p� deras framfart till v�ren!
Vidare ett om Eden projekt i Cornwall, ett om Tr�d och slutligen en workshop om hur du kan f�rtydliga din markandsf�ring.

Dessa kommer att ges i december, feb, mars och april. Exakt tid och plats meddelas h�r, genom annonser och mailutskick under november.
Tillv�xthuset kommer ocks� att s�ka Nutek-bidrag f�r kompetensutveckling f�r v�ra medlemsf�retag, liknade 'kompetenta sm�f�retagare' som p�gick under -05, -06. vilket var mycket framg�ngsrikt och utvecklande f�r alla deltagande.

Rapporten fr�n seminariet om Biologisk m�ngfald i samarbete mellan Alnarp, Sida och Tr�dg�rden som livsrum kommer att presenteras p� hemsidan f�r POM http://www.pom.info/index.htm

I n�sta bloggtext hoppas vi kunna presentera v�r plats i tillvaron, i ett natursk�nt omr�de, mitt p� �sterlen, p� en plats d�r levande jordbruk, turism och storartade naturupplevelser m�ts i sin allra b�sta f�rening........
Tillv�xthuset har landat !

]]>
Det blev ett surt �pple http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071009-204602
Just nu �r det den STORA �PPELTIDEN p� �sterlen - hur kommer det sig d� att det inte finns n�gra �pplen fr�n trakten p� Icas fruktavdelning? Vi pratar s� mycket om rationalisering, ekonomi, milj�h�nsyn etc men d� m�ste v�l alla h�lla med om att det �r n�got l�ngre till Italien �n till Kivik. Ska det vara s� sv�rt att synkronisera transporterna s� att vi alla kan f� njuta av ett saftigt, smakrikt �pple fr�n trakten?

Med sura steg gick jag d�rifr�n med lite naturgodis ist�llet.

Peggy Ekl�f, chefred
]]>
Emmas Tillv�xtblogg nr 15 http://www.osterlen360.se/blog/index.php?entry=entry071004-095922
Med visst vemod har jag, som m�nga andra, f�ljt almarnas stilla ned�tg�ende process mot sitt slut i v�rt k�ra Gr�net, kuststr�ckan mellan Brantevik och Gisl�vs hammar.
De har alltid varit en f�rbindande l�nk med mina f�rf�der, en plats vi kunde dela fast vi aldrig tr�ffats. Ber�ttelser om deras picknickar d�r l�ngt innan bilarna fanns, satte tidigt fantasin i r�relse. Det g�r fortfarande att f�rest�lla sig bilder av stora s�llskap i fina s�ndagskl�der, p� filtar, spridda �ver markerna.
Glada skratt ekar i backarna, d�r under de skyh�ga almarna.
N�r deras h�ga kronor f�rsvinner blir h�gsta tr�dh�jden betydligt l�gre. N�r de �ldre f�rsvinner blir vi unga som �r kvar betydligt mer synliga.
Kan, v�gar och vill vi axla det ansvar det inneb�r att st� ensamma kvar?
Blir Gr�net lika vackert, exotiskt och sp�nnande utan dessa imponerande j�ttar?

Tittar man ut �ver landskapet d�r stora almgrupper f�rsvunnit, �r oftast den nya landskapsbilden en glad �verraskning. Nya milj�er framtr�der och det som varit sm�tt, undang�mt i skymundan visar sig vara riktigt sp�nnande och kanske t.o.m b�ttre f�r helhetsintrycket.
De vackra vallarna almarna kl�ttrar p� i Gr�net har linjer fr�n urtiden, de syns mycket b�ttre nu n�r �gats fokus flyttas ner till markniv�.
Man ser samma sp�nnande evighets-linjer som hos vissa vallar runt Glimmingehus, ytor som endast betats �rhundrade efter �rhundrade.

Med ett "gulp" tar jag farv�l av de gamla tr�d som pappa och v�ra f�rf�der vuxit upp med och tagit f�r sj�lvklara.
Det sv�ra �r att se dem st� d�r gamla och torra. Naturen vill forts�tta och b�rja om, snart ser vi bilden av liv igen.
Ibland tar naturen radikala steg och speglar v�ra allm�nm�nskliga livsprocesser. Obarmh�rtigt - men det finns en vila, det har skett f�rut och h�nder igen, st�ndigt. Ingen vill vara med om f�r�ndringar vi inte styr �ver, men det brukar visa sig till slut att allt blir till det allra b�sta.
Naturens str�van �r alltid mot harmoni.
]]>