Vad kan ett s�dant verk representera hos oss idag?
Ett �reminne �ver livets f�rg�nglighet, ´Vi beh�ver inte leva f�r evigt’?
Ska det handla om livsgl�dje, den ob�ndiga kraften K�rleken, som �vervinner allt?
G�r det att g�ra ett monument i naturen som f�r en s�dan stark inneb�rd, n�got som v�cker nyfikenhet och ett behov som svarar mot en l�ngtan i dag? N�got som f�r oss att minnas en livsn�dv�ndighet och att komma i kontakt med sj�lens djupa l�ngtan.
Viljan att �vervinna d�den �r manifest i de arkeologiska sp�ren fr�n avl�gsna samh�llen. Gravar och stenar reser sig i varaktiga material d�r man som �sk�dare tr�ffas av k�rnan i i tilltalet ’ Gl�m oss inte’.
Vad beh�ver vi idag f� se p� storsk�rm, s� mycket st�rre �n oss sj�lva - f�r att tro och vilja k�mpa mot krafter som g�r oss svaga och maktl�sa inf�r dagens alla inbillade och verkliga hot?
Havet kunde f�rr ge oss ro med sin storhet, liksom himlavalvet. Idag �r �stersj�n starkt f�rorenad, solen kan vara farlig, v�r vackra gr�na natur �r gyllene gr�n. Den skimrande mossan i naturen �kar men det sura nedfallet �r tyv�rr ett av sk�len. Likv�l finns det kompositioner av material som talar ett annat spr�k, som kan ber�tta om naturens godhet och balans, som bygger styrka, hopp och ger livsluft.
Hela v�r tillvaro, i allt vi �ter, dricker och andas, genom de kl�der vi b�r, �r vi fullst�ndigt beroende av v�xtlighet och det ekosystem vi ing�r i. V�r medvetenhet om detta slumrar, vi tar det f�r givet men allra djupast k�nner vi till sammanhanget om hur vi �r st�ndigt f�rbundna gestaltas i eviga kretslopp.
Vad beh�ver vi f�r att vakna, f�r det �r faktiskt dags att vi tar vissa v�rdegrunder under uppsyn. Fundera p� om vi kan tillf�ra v�r plats n�got b�ttre, n�got som inte tar utan ger.
Ett s�kande i monumentens form har som avsikt att f�nga den kultur och det landskap vi lever och verkar i, med sina speciella f�ruts�ttningar och i sitt samspel med innev�nare.
�sterlen �r en byggd fylld av historiska minnesm�rken och kulturella aktiviteter, samtida och ur�ldriga.
Hur ska det verk se ut som st�ller allt p� �nda, som g�r att vi ser det gamla i ett nytt ljus?
�sterlen lyser har utg�tt fr�n tanken om v�rt behov av uppleva n�got annorlunda och s�reget under den m�rka �rstiden. Gemenskap och en l�ngtan efter att m�tas under f�ruts�ttningsl�sa f�rh�llanden pr�glar denna aktivitet.
Ljuset i olika former �r i centrum, flyktigt och kortlivat. D� elden brunnit ut �r det �ter m�rkt men n�got har h�nt, vi har varit med om n�got speciellt som lever kvar, kanske bara som en �nskan att f� uppleva det igen.
S�dana fr�gor lever en konstn�r med.
I kv�ll ska vi diskutera the Eden Project som gestaltar en del av svaren p� fr�gorna ovan, sett ur ett Cornwall-perspektiv. Svaret �r inte detsamma p� �sterlen.
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 0 / 0 )Tr�dg�rdstankar om Brantevik
�nnu I Brantevik finns �nnu idag en gammal typ av tr�dg�rd som f�rtj�nar att lyftas fram lite extra. Ett litet antal tr�dg�rdar har fortfarande sin ursprungliga planl�sning och samma v�xter som d� de anlades f�r mer �n 100 �r sedan. Dessa gamla tr�dg�rdar talar om en svunnen tid och de ber�ttar ocks� kvinnornas historia. Kanske f�r vi h�r en bild av en del av det som kvinnorna gjorde medan m�nnen var till havs, n�got vi s� ofta saknar i �ldre tidsdokument. I tr�dg�rdarna odlade man �rtor till s�ndagsmiddagen, blommor till kyrkog�rden, b�r till barnbarnen. Skolbarnen p� S�dra Skolan fick varje fredag genom praktik l�ra sig viktiga saker om odling, besk�rning och med all s�kerhet rensa mycket ogr�s i l�rarens enorma tr�dg�rd.
Inom bara n�gra �r riskerar dessa genuina tr�dg�rdar att f�rsvinna helt. Husen f�r efterhand nya �gare som inte har n�gon relation till de ursprungliga tr�dg�rdarna och de vill sj�lvklart s�tta sin egen pr�gel p� sina nya gr�nskande rum. En sp�nnande uppgift f�r nya �gare till en gammal tr�dg�rd kanske �r att spara en rabatt och se om den kan �terupplivas i gammal stil? Det kommer att bli en kulturg�rning att bibeh�lla en typisk Brantevikstr�dg�rd intakt.
Murar med stenar och deras ber�ttelse
Gemensamt f�r de flesta gamla tr�dg�rdarna i byn �r att de har gjutna betongg�ngar och betongtrappor runt husen. Oftast �r murarna l�ga och dekorerade med stenar fr�n stranden. Jag skulle vilja p�st� att �ven de �r minnesm�rken v�l v�rda att bevara. De h�ller en f�r byn gemensam linje och genom dem f�r m�nga tr�dg�rdar en enhetlig karakt�r.
De ber�ttar i allra h�gsta grad om hur byn en g�ng s�g ut. Betongg�ngarna runt husen �r b�de praktiska och vackra. Med tiden har de f�tt en vacker patina och t�cks av mossa som ber�ttar om f�rfluten tid. Ofta �r det, som sagt, varmt och torrt n�ra huset och v�ldigt f� v�xter trivs d�r. Avst�ndet mellan husgrund och jordrabatt har ocks� f�rdelen att hindra fukt att angripa huset och fyller fr�mst ett praktiskt �ndam�l.
M�nga murar har sm� stenar ingjutna, de flesta troligen plockade l�ngs havet. Vissa menar att man kan betrakta en stenmur som en artefakt, ett konst- eller bruksf�rem�l skapat av m�nniskan, men den kan ocks� ges symbolisk betydelse. Stenmuren �r en del av de medel och motiv som finns i bykulturen och ber�ttar n�got om de f�ruts�ttningar som finns, naturgeografiskt och kulturellt, i den bygd d�r muren byggs.
Det gamla och det nya kan f�renas i sp�nnande kombinationer, i tr�dg�rdarna precis som inv�ndigt i de gamla husen. Med lite medvetenhet och eftertanke g�r att det att lyfta fram det b�sta ur alla tider och epoker. En tid �r inte b�ttre �n n�gon annan och alla har lika stort v�rde, d�tid som nutid. Dock �r det n�got o�terkalleligt som sker d� en gammal, kn�lig och �verdekorerad mur hackas ner eller den sista sj�lvs�dda, gamla blomman fr�n en liten t�ppa, bryskt rensas bort. Med dem f�rsvinner ocks� kontakten med de m�nniskor som en g�ng skapat v�rt underbara Brantevik.
--------------
Detta �r ett utdrag ur en bok som Branteviks bysamf�llighet kommer att ge ut under v�r, sommar -08. Minst 24 olika f�rfattare har sammanst�llt kapitel som beskriver byn s� som det var f�rr, om nutid och utveckling. Information om hur man best�ller boken kommer att finnas tillg�nglig till p�sk. Texten ovan �r ut mitt kapitel om Branteviks tr�dg�rdar.
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 0 / 0 )�nnu ingen sn� och riktigt str�ng kyla....
Vissa on�mnbara ligger nu och frodas i marken.
De som f�rst�rde m�ngen sommarkv�ll, orsakade mardr�mmar och stor sorg.
En god v�n och tr�dg�rdskollega fick t o m sin buxbom hamlad.
Vi beh�ver en rej�l tj�le!!
Tr�sterikt nog kommer Tillv�xthuset att anordna ett snigelseminarium med en erk�nd snigelexpert under slutet av april!
M�ngen snigelf�lla och uppfinning har s�kert konstruerats av frustrerade tr�dg�rds�gare och kreativa sj�lar under vintern.
Vi v�ntar bl a p� att det lilla elst�ngslet ska saluf�ras - vilket man ocks� kan bygga sj�lv om man �r lite hemma-hobbybyggare.
I dagarna hade Tillv�xthuset �rsm�te/ st�mma.
Vi �r mycket glada f�r att f�ljande aktiva och kreativa personer detta �r genom styrelsearbete vill ge st�d �t arbetsprocessen mot att f�rverkliga Tillv�xthusets m�l och visioner:
Therese Finn� Holmberg, vice ordf. och sekreterare
Eva Fristedt
Annika Andersson, kass�r
Anders Thuresson
Madeleine Tunbjer
Gunilla Tersmeden
Claes Odelberg
Mattias Kraus
- jag fick �nnu ett �r f�rtroendet att vara ordf�rande.
V�ra seminarier och aktiviteter under v�ren 2008 p� Svabesholm �r f�ljande:
7 februari om Eden Project, i samarbete med kulturtidskriften �sterlen 360�. Anm�l NU.
5 mars. Rune Bengtsson Lindseminarium.
7 april. H�kan Vitestam, en av Sveriges ledande inom marknadsf�ring och kampanjarbete som st�ller sina kunskaper till f�rfogande.
april/ maj : Snigelseminarium, tid kommer fastst�llas i dagarna
Det finns ocks� m�jlighet att nu g�ra en intresseanm�lan till
�sterlens f�rsta Tr�dg�rdsm�ssa 11-13 juli 2008 p� Svabesholms Kungsg�rd.
Under tr�dg�rdsm�ssan skapas ocks� Id�tr�dg�rdar f�r att ytterligare inspirera v�ra bes�kare.
F�r mer information v�nligen kontakta Therese Finn� Holmberg [email protected]
Intresseanm�lan till [email protected] Senast 22 februari 2008
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 0 / 0 )Ett nytt �r har b�rjat och fast vi fortfarande s�ger januari m�rker man tydligt att ljuset �r p� �tert�g.
Sm� stockrosplantor l�ngs bygatorna str�cker p� sig och nya frasiga blad spr�nger fram. Sj�lv v�gar man redan str�cka p� halsen ovan kragkanten, fast halsduken h�nger hemma.
Jag g�r ett barskt experiment, v�rt ena olivtr�d st�r �nnu kvar ute.
En minusgrad klarar de utan vidare. Tre minus i n�gra dagar �r i tuffaste laget men det set ut att ha g�tt j�ttebra, s� h�r l�ngt.
Gr�nskan �r str�lande.
En trend-vetares teori om hur vi kommer att bete oss under detta �r:
vi kommer att vara mer ben�gna att vara hemma, 'boa-trenden' forts�tter. Den h�rda och tuffa utvecklingen som g�r mot en annalkande l�gkonjunktur, g�r att vi l�ngtar till det trygga och det k�nda.
L�gligt kommer det ut en ny servis som heter Arv. Tallrikarna �r inte helt lika, det ser ut ungef�r som om man blandat 4 tallrikar fr�n moster Elsa och 3 fr�n mormor Bertha. Gamla sl�ktfoton kommer fram ur g�mmorna, v�rt ursprung blir �ter viktigt.
N�r s�g man hyllan med alla gamla svartvita br�llopsfoton senast?
Traditionella mans- och kvinnoroller kommer ocks� att komma upp till ytan igen.
Det f�r man kanske ta som att pendeln m�ste sl� �ver ibland, f�r att tydligg�ra?
Kanske f�r vi syn p� gamla slumrande kunskaper, vissa uppt�cker kanske en praktisk fallenhet som varit omedveten eller hur roligt det �r att baka?
V�ra v�rderingar kommer att f�r�ndras i takt med den globala utvecklingen. Vi kommer att diskutera etik och moral p� ett helt nytt s�tt.
Det tycker jag l�ter helt underbart !
Kina inf�r 1 juli f�rbud mot anv�ndandet av plastp�sar. Man anv�nder uppemot tre miljarder om dagen i Kina.
Detta ger hopp och f�rtr�stan, det �r tyv�rr stora tag som m�ste tas. Sedan kan vi tala om b�ter vid sopsorteringen f�r att en uttj�nt kattl�da placerats fel. S�dant kan vi ha tid att pyssla med h�r, vi kanske �nd� inte �r jordklotets v�rsta milj�bovar?
Dock k�nns det lite som sl�seri p� tid och resurser att b�tf�lla och jaga en stackars person som �tminstone sl�pat dit l�dskr�llet?
F� stopp p� 3 miljarder plastp�sar om dagen, det �r grejor det!
F�r�ndra v�ra v�rdegrunder l�ter ocks� hoppfullt. Hur d�mer och bed�mer vi v�r n�rmaste omv�rld?
D�mande och f�rd�mande �r v�r v�rsta f�rorening. Varje g�ng en negativ kommentar f�lls, dras energin ner.
Det ger oss omedelbart kraft, d� vi f�r h�ra ett positivt uttalande. Oavsett vem det handlar om.
S� enkelt �r det, lust och gl�dje f�der liv.
Busenkelt.
Varf�r s� sv�rt?
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 0 / 0 )Solen tittade fram �ver det 3-gradiga havet i morse vid mitt vackraste vinterdopp det h�r �ret och gav f�raningar om ett ljust nytt �r 2008. Visst kan vi gl�djas h�r i Sk�ne �ver att vi har s� mycket hav och natur, att vi omges av kreativitet, fram�tanda och kultur - och att vi har s� n�ra ut till en st�rre v�rld om det vi upplever och erfar hemmavid inte r�cker till som inspiration.
Jag har f�rm�nen att leva som ett slags handelsresande i kultur, alltid i r�relse mellan Sk�ne/K�penhamn, London, Paris och andra platser d�r m�nniskor gestaltar sig sj�lva i ov�ntade uttryck eller bara samlas kring de historier och myter som ger dem en k�nsla av tillh�righet i ett st�rre Liv. N�r man uts�tter sig f�r m�nga olika konstn�rliga spr�k, ser den magnifika Louise Bourgeois p� Tate Modern, funderar �ver Minnets bilder p� Tj�rnedala konsthall, drabbas av fransk-japansk teater p� Avignonfestivalen eller ser en fantasibubblande upps�ttning av Ett dr�mspel i K�penhamn, s� �r det om�jligt att fastna i n�gra f�rutfattade id�er om vem man sj�lv �r.
Konsten �ppnar nya f�nster, st�ller de d�r fr�gorna vi kanske aldrig hade t�nkt p� - men �verl�ter alltid �t mig och dig att s�ka och formulera v�ra egna svar. Konstens m�rkliga, �verraskande uttryck bejakar det som g�r oss alla olika och hj�lper oss att v�ga leva i den kreativa os�kerhet som v�cks av att vi just inte alls kan styra �ver andras s�rart.
Vi p� �sterlen 360� hoppas att 2008 ska bli ett �r d�r vi alla tar till oss motg�ngar, gl�dje och of�rutsedda h�ndelser som spr�ngbr�dor till sj�lvrannsakan, nyt�nkande och nyfikenhet p� allt det vi �nnu inte sett och f�rst�tt av livet. I konstens och kulturens v�rld finner vi massor av uppslag och antar utmaningar mot v�ra invanda sj�lvbilder. Det kommer vi att forts�tta ber�tta om, b�de i magasinet och h�r p� webben. S� h�ng med in i ett skapande nytt �r!
Theresa Ben�r, kulturredakt�r �sterlen 360�
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 2 / 1 )N�sta
Kalender