Styvbarn. Ni vet, ett s�dant som man har gift sig till men inte riktigt tycker om, i alla fall inte lika mycket som de egna biologiska barnen.
Ystads konstmuseum �r en s�dan styvunge just nu. 70 �r gammal dessutom och ganska tuff. Detta styvbarn �r ett av Sveriges mest v�lsk�tta provinsmuseer, med en unik egen samling best�ende av regional konst av h�gsta kvalitet. Den visas, h�ngs om och till�ts m�ta nyare verk i en st�ndigt p�g�ende kreativ dialog.
Styvbarnet Ystads konstmuseum har ocks� en m�ngsidig utst�llningsverksamhet som dels belyser den synnerligen intressanta yngre konsten i Sk�ne, dels �ppnar f�r originella internationella nedslag. Just nu en ypperlig parutst�llning med kraftfulla verk av tv� ledande internationella namn fr�n nordisk konst: danskarna Asger Jorn och Per Kirkeby.
Viktigast av allt �r kanske att Ystads konstmuseum har en briljant curator i form av chefen Thomas Millroth, en man som har en makal�s �verblick �ver konsthistorien och st�ndigt f�rm�r kombinera konstn�rer och verk fr�n f�rr och nu i �verraskande men fullst�ndigt sj�lvklara konstellationer.
P� Ystads konstmuseum bedrivs en pedagogisk, estetiskt utforskande, nyfiken och nyt�nkande verksamhet som f� andra regionala museer kan leva upp till. �r inte Ystads kommunpolitiker stolta �ver denna v�rdefulla institution? Museet f�r inga bidrag f�r att skapa utst�llningar, det som lockar m�nniskor att regelbundet titta in, och nu framl�gger kulturn�mnden ett f�rslag att utreda om kommunen skulle kunna avh�nda sig verksamheten. Varf�r? Det �r inte i museets redan sn�vt h�llna budget som kommunen torde vinna n�gra pengar, och framf�r allt vore det ett sj�lvdestruktivt drag fr�n en v�lm�ende kommun med en s� utpr�glat kulturell och historisk profil som Ystad.
Vi har precis kunnat pusta ut, egoistiskt, �ver att Thomas Millroth inte fick jobbet som konsthallschef i Malm�, �ven om han verkligen f�rtj�nar att f� driva en st�rre konstinstitution. Nu skriver han p� sin blogg att det konstmuseum han leder behandlas som ett styvbarn. S� trist och besynnerligt att en av �sterlens kulturstarka kommuner ger s�dana signaler.
Theresa Ben�r, kulturredakt�r och Peggy Ekl�f, chefredakt�r �sterlen 360�
- se �ven Thomas Millroths blogg: metrobloggen.se/Millroth
[ kommentar 1 ] ( 2 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 0 / 0 )Jag blev s� sugen p� ett saftigt �pple i h�strusket, �kte till Ica i Tomelilla. Jag stod l�nge vid frukt- och gr�nsaksdisken, en t�mligen stor avdelning. D�r h�pnade jag �ver de olika �ppelsorterna, som till min f�rv�ning kom enbart fr�n �vriga Europa, Italien och Holland.
Just nu �r det den STORA �PPELTIDEN p� �sterlen - hur kommer det sig d� att det inte finns n�gra �pplen fr�n trakten p� Icas fruktavdelning? Vi pratar s� mycket om rationalisering, ekonomi, milj�h�nsyn etc men d� m�ste v�l alla h�lla med om att det �r n�got l�ngre till Italien �n till Kivik. Ska det vara s� sv�rt att synkronisera transporterna s� att vi alla kan f� njuta av ett saftigt, smakrikt �pple fr�n trakten?
Med sura steg gick jag d�rifr�n med lite naturgodis ist�llet.
Peggy Ekl�f, chefred
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 2.9 / 15 )Visserligen �r klockan sex och det ligger dimma utanf�r och jag f�r gnugga mina �gon rej�lt n�r jag l�ser en av Sydsvenskans huvudrubriker "L�kare lyriska �ver elchockbehandling". Som vi alla vet s� skapas rubriker just av att locka till eller chockera l�sarna numera s� jag l�ser artikeln och ju l�ngre jag l�ser desto mer obehag k�nner jag �ver denna "l�ttja" och totala respektl�shet inf�r m�nskligheten. De kan f� in en patient som efter tv� veckor visar sig bli "brukbar" igen efter behandling av elchocker (8st under behandlingstiden). L�karna jublar och kan d�rmed f� ner statistiken p� k�n och d� jublar v�ra politiker �nnu mer och tycker att nu har vi ett v�lfungerat samh�lle.
Inte n�gonstans tar man upp forskning p� den fysiska reaktionen och hur patienten m�r efter 10 �r. Vi vet inget om denna behandlingsform f�rutom att du �r p� benen efter tv� veckor efter att ha hamnat i ett mentalt strypgrepp. Kanske skulle b�de politiker och psykiatrins ansvariga fundera mer �ver varf�r statistiken �kar drastiskt i v�rt samh�lle och skapar k� in till v�ra psykavdelningar, varf�r unga m�nniskor inte vill leva, varf�r vissa hamnar i detta l�ge och framf�rallt unders�ka vilka parallella behandlingsv�gar som finns n�r man v�l har hamnat bakom d�rrarna.
I en artikel, daterad 3 september, skriver Svenska Dagbladet att psykoser blir f�rre n�r unga f�r hj�lp p� ett tidigt stadium. I v�rt v�lfungerande samh�lle v�rdades f�rra �ret 8192 unga m�nniskor (15-24 �r) inom sluten v�rd f�r psykisk sjukdom. Det borde vara en sj�lvklarhet att f� terapisamtal (av professionella) under rehab-tiden men �ven efter�t n�r du �r tillbaka i vardagen. Dessutom borde man t�nka mer i familjeperspektiv. D� heter det att det inte finns resurser och pengar - och d� s�tter man in elchocker ist�llet utan att F�RST ta reda p� forskningsresultaten.
Om vi inte reagerar och ifr�gas�tter dessa behandlingsmetoder kommer m�nniskans v�rde och v�rdighet stegvis att brytas ner..
Peggy Ekl�f, chefredakt�r
[ kommentarer 3 ] ( 32 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.1 / 13 )I dag tog jag flyget fr�n en av Londons stora flygplatser, Gatwick. Som vanligt numera fick jag avst� fr�n att medf�ra vattenflaska, p� grund av de absurda s�kerhetsf�reskrifter som resen�rer i dag �ver hela v�rlden tycks acceptera.
Men inne i shoppingomr�det v�ntade en angen�m �verraskning. Ett flaskvatten med namnet ONE stod �verallt i framskjuten position. Drick ONE och du hj�lper folk i Afrika som inte har vatten, stod det ungef�r p� n�gon skylt jag hastigt passerade. Det l�t som sk�l nog av avst� fr�n Evian, Chiltern och andra vattensorter vars loggor undermedvetet brukar p�verka mina val.
Och med ONE kom en verkligt glad �verraskning!
Det visar sig att detta buteljvatten framst�lls och distribueras av en brittisk v�lg�renhetsorganisation, The One Foundation, www.theonefoundation.org.uk, och all vinst g�r till afrikanska byar och f�rsamlingar d�r man skapar brunnar med s� kallade PlayPumps. Det �r vattenbrunnar d�r pumpen �r kopplad till en spark-karusell. Barnen s�tter sig p� karusellen och sparkar runt lekkarusellen alltmedan vattnet pumpas upp till dem. Ett fantastiskt system d�r lek f�renas med oerh�rd nytta.
Det anses att en miljard m�nniskor i v�r v�rld saknar sj�lvklar tillg�ng till vatten. Miljoner m�nniskor i v�rlden �gnar flera timmar om dagen �t att g� och h�mta vatten, vilket ocks� inneb�r att barnen i s�dana samh�llen inte f�r tid att g� i skolan. Sjukdomar och krig bryter ut p� grund av bristande tillg�ng p� vatten.
Jag blir d�rf�r upplyft av initiativ som ONE, en id� som f�ddes 2003 bland ett g�ng kompisar p� en pub i London. Den stiftelse som de driver i dag samarbetar med hj�lporganisationer i avgr�nsade milj�er i Afrika. I dag s�ljs ONE i alla de stora snabbk�pskedjorna och allts� �ven p� flygplatserna. Det vore s� positivt om �ven svenska vattenproducenter kunde t�nka sig ett samarbete med dem, eller att ta efter id�n. Allt i syftet att f�rb�ttra vattenbalansen i v�rlden.
Theresa Ben�r, kulturred �sterlen 360�
[ kommentarer 4 ] ( 39 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.1 / 14 )M�nniskan Luciano Pavarotti dog natten till i dag efter en kortare tids sjukdom. Men legenden Luciano Pavarotti kommer att leva l�nge �n. F�r det �r n�got oemotst�ndligt, n�got od�dligt, �ver den som gjorde Puccinis "Nessun dorma" till h�rskriet f�r fotbollsfans v�rlden �ver och som gjorde opera, eller �tminstone den operamusik han sj�lv framf�rde, till en del av popul�rkulturen. Den dragningskraft han ut�vade b�de p� sin publik och mer n�rbel�gna beundrare - ryktena om hans romanser �r m�nga - lever till stor del kvar genom den m�ngd av inspelad musik han som v�l �r l�mnar efter sig.
Sj�lv klarar jag mig bra utan hans �ventyr p� gr�nsen mellan pop och opera och egentligen ocks� utan hans senare arbeten (i rent musikalisk mening - v�lg�renhetsambitionerna var mycket behj�rtansv�rda) i st�rsta allm�nhet. Men n�r han var som b�st, fr�n 1970-talets b�rjan till mitten av 1990-talet, var och �r han o�vertr�ffad. Inte som rolltolkare - han var i sj�lva verket en r�tt tr�ig sk�dis - utan som f�rmedlare av musik s�som den verkar att ha varit t�nkt att framf�ras redan d� den skrevs, ofta ett halvt sekel eller mer innan han ens var p�t�nkt.
S� tack, b�ste signor Pavarotti, f�r all musik.
Fredrik Fischer
[ kommentar 1 ] ( 15 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 2.8 / 14 )N�sta
Kalender