Just nu �r jag ofantligt stolt �ver v�r byggd som har ett s� rikt utbud av kulturupplevelser. Nu, i slutet p� �ret under den gr�aste tiden, det �r �nnu ett tag kvar till jul, de flesta �r tr�tta, har annat att t�nka p�. �nd� har g�ngna veckan bjudit p� en rik flora av upplevelser.
Det �r f�rst nu jag har tid att ta del av utbudet, tack och lov finns det �nnu saker att g�ra!
F�rst en kulturdebatt anordnad p� Valfisken av Kulturf�reningen Skeppet, som arbetar f�r att vi ska f� en m�tesplats f�r kultur; med scen, repetitionslokaler, verkstad/atelj�er - en sorts skal, helt enkelt, som kan vara en m�tesplats b�de f�r oss som arbetar inom olika uttrycksformer men ocks� f�r en st�rre publik. Ett Kulturhus!
Debatten var v�lbes�kt, m�nga kulturut�vare men ocks� flera representanter fr�n olika partier och ett antal tj�nstem�n. Engagerade r�ster, m�nga tyckte lika, vissa tyckte 'fel' och tonen blev h�g! Det viktiga �r att s� m�nga kom och tog del av debatten. Det �r uppfriskande att m�tas �ver gr�nserna och alltid h�nder det n�got, alltid �r det n�gra som har m�tts och nya stj�rnor kan tindra. Kanske kommer en fantastisk scen hos Jolom i G�rsn�s �ntligen till anv�ndning av scen-t�rstande teaterelever? Jolom har 99 sp�nnande rum som skulle kunna tas i bruk om bara r�tt parter m�ts och tycke uppst�r.
En annan het debatt under den svala h�sten; Amit Sen driver ett projekt i Hammenh�g som heter Ars modus. Detta hamnar d� och d� i hetluften, bl a genom ins�ndare i v�ra lokala tidningar. K�nslor svallar, kritik formuleras av verk som uppf�rts i Hammenh�gs kyrka eller i Ars Modus egna lokaler. H�rom dagen kom ett mail om att en konsert med Guds s�ner �r inst�lld, eventuellt censurerad. Kyrkoherden ans�g inte att ans�kan f�r bokning av kyrkan var korrekt genomf�rd, den hade inte g�tt igenom alla de instanser som kr�vs. Det som �r fascinerade �r att Amit Sen �r en gudaben�dad cellist som turnerat med b�de Elvis Costello och Ale M�ller. Amit kan 'god musik'!
Projektet han driver handlar om att f� en dialog med de m�nniskor han bor granne med. Att Hammenh�gsborna reagerar och ger uttryck f�r sina �sikter runt det de upplever �r just vad Amit efterstr�var. Han anordnar ibland middagar d�r endast Hammeh�gsboende �r inbjudna, tillsammans med t ex Lars Vilks och andra internationellt k�nda artister. Syftet �r dialog, m�te, utbyte. En censurerad konsert har troligen givit nya, sp�nnande infallsvinklar i diskussionen. Tack Amit!
I g�r slutligen, fick jag uppleva en konsert anordnad av S�llskapet Pro Musica, det blev sommaren/h�stens st�rsta musikupplevelse f�r min del. Pro Musika firade samtidigt 35 �r, titta p� deras www.sallskapetpromusica.se.
Ensemble 1700, en sydsvensk barockensemble som spelar p� tidstypiska instrument och p� en internationell niv�. Andl�st vackert och skickligt, det g�r bara att fyllas av o�ndlig tacksamhet att detta spelas just h�r, just nu i den gr�kalla novemberdimman. �terigen i Valfisken, detta vackra vita rum som vi �nd� har i v�r pyttelilla kommun, o�ndligt rik p� stora artister!
[ kommentarer 3 ] ( 34 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 0 / 0 )Lindar, Makedonien och fotboll
F�reningen Tillv�xthuset inbjuder till seminarium den 6 dec kl 18.00 p� Svabesholms Kungsg�rd.
Rune Bengtsson, CBM Alnarp k�serar d� om Linden, ett av v�ra mest popul�ra tr�d. Rune �r forskningsledare p� Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. D�r har han i �ver 3 decennier undervisat och skrivit om v�xter samt utvecklat m�nga nya tr�d och buskar som idag anv�nds i tr�dg�rdar och parker i Sverige. Ett av de mest v�lk�nda exemplen �r ullungr�nnen som p� h�sten lyser upp m�nga svenska tr�dg�rdar med sin starka h�stf�rg.
De allra flesta svenskar har en positiv inst�llning till lind. De mjuka bladen och den h�rliga blomningen �r v�lk�nda egenskaper. Mindre k�nt �r att v�ra odlade lindars v�g till v�ra tr�dg�rdar och parker har en b�de dramatisk och fascinerande historia. Rune Bengtsson kommer att i sitt f�redrag ta oss med p� en sp�nnande lindresa i tid och rum.
F�rel�sningen �r ocks� en hommage till v�nnen Helge Lundstr�m, som ocks� kommer att n�rvara p� seminariet.
Anm�lan till [email protected] .
Den 12 november h�ll delar av Tillv�xthusets styrelse ett f�redrag om den ekonomiska f�reningens grundstruktur och uppbyggnad f�r en delegation fr�n Makedonien. 11-16 november bes�ks Sk�ne och s�rskilt �sterlen av en grupp lantbrukare, f�retagare och lantbruksr�dgivare fr�n Makedonien. De �r alla engagerade i ett av Sida st�tt jordbruks- och landsbygdsutvecklingsprogram i Makedonien. Gruppen bes�kte under m�ndagen Destination S�dersl�tt, Ingelsta kalkon och Tillv�xthuset. Under tisdagen bes�ker gruppen Bollerups lantbruksinstitut och Europa Direkt, Ystad.
Syftet med bes�ket �r att b�ttre f�rst� hur man kan f�rst�rka kopplingen mellan jordbruket och bredare landsbygdsutveckling, hur man f�rbereder kommande verksamhet inom det EU-finansierade Leader+programmet, samt knyta kontakter f�r framtiden. Studiebes�ket leds av en lokal konsultfirma, Ian Christopolos fr�n Glemminge Development Research, som i samarbete med en st�rre konsultfirma, OPTO International, driver programmet i Makedonien.
N�rmare studier av programmet visar att vi har stora likheter i v�ra landsbygdsproblem: kort turists�song och sv�righet att v�xla om fr�n en n�got omodern jordbruksbygd till en ny, levande landsbygd �ret om.
Till slut en helt annan sak: vilken skillnad det var att se fotbollsgalan i g�r !
Vartannat inslag handlade om damfotboll, total balans, hela programmet igenom. Det var riktigt roligt, det �r en �verd�dig tillst�llning men det �r livsbejakande att fira h�rt, entr�get slit som pr�glar idrottsv�rlden.
Minns hur trist det var att se galan i fjor, en st�ndig k�nsla av att m�nnen �nd� �r mest intressanta, f�r flest och finast priser, syns mest, f�r uttala sig l�ngst tid i intervjuer.
Samma tr�kiga k�nsla som n�r en bank delade ut Tillv�xtpris i Ystad i h�st. Tre av tre priser g�r till m�n!?
Hur kan man ha en jury som inte bem�dar sig mer? F�rv�ningen f�rst�rktes av samma banks nya tidning 'b�de och' som gavs ut samtidigt. En tidning om m�n i huvudsak. Det �r oundvikligt att det inte sticker i �gonen.
J�ttetr�kigt, jag gick ur ett kvinnligt n�tverk med motiveringen att det inte �r m�nnen som �r problemet f�r sm�f�retagare p� �sterlen, min �sikt �r att vi alla har samma glesbygdsproblem. Ska jag omv�rdera det beslutet?
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 0 / 0 )Invigningstal �STERLEN LYSER, Br�sarps Norra Backar kl 18 den 3 november
I kv�ll lyser det �terigen i �ver 30 byar och p� hundratals st�llen till p� �sterlen.
Vi st�r mitt i en levande gemenskap - i v�r bygd som annars s� h�r �rs �r helt stilla, tyst och m�rklagd.
Vi har best�mt oss allesammans f�r att detta vill vi vara med om, titta p� och bidraga till.
Vissa har f�rberett sig ett helt �r, Br�sarpsborna b�rjade direkt efter invigningen i fjor fundera p� vad som skulle kunna bli �nnu b�ttre n�sta g�ng.
N�gon kom kanske p� ig�r kv�ll i mataff�ren - "jag ska minsann ta fram en lykta och s�tta p� trappan jag med".
Vi i arbetsgruppen f�r �sterlen lyser brukar framh�lla att denna ljushelg har tv� huvudsyften - att �ka gemenskapen i byarna och att �n en g�ng p� �ret ge oss sm�f�retagare en chans att synas f�r en lite st�rre krets, allts� g�ra en aktivitet som lockar hit v�ra deltidsboende och g�ster som annars inte skulle komma p� tanken att resa hit just nu.
Jag ska ocks� avsl�ja en hemlighet -
Vad som egentligen ligger bakom den tanke om ljus i byarna, som d�k upp hos mig. I november f�r 4 �r sedan, nyss �ter nerflyttad, var jag oerh�rt skr�md av en granne som upptr�dde hotfullt. Varken advokat eller polis hj�lpte.
En omedelbar effekt var att alla �vriga i byn sl�t upp till mitt st�d och den ensamme blev �nnu mer ensam medan bygemenskapen blev �n mer tydlig, stark och levande.
Fortfarande r�dd men inspirerad av att se hur g�rna vi i v�r lilla by umgicks och hittade p� s�tt att l�tta upp st�mningen kom id�n om en upplyst byagata f�r oss och de 5 - 6 bilar som skulle kunna passera en l�rdagskv�ll.
Bland kollegor p� en utbildning sedan, s�g man snabbt framf�r sig sina byar upplysta p� samma s�tt och resten ser vi h�r.
Det var i r�dsla och m�rker id�n kom, jag var tvungen att komma p� n�got s� intensivt ljust, som kunde motverka det m�rker som framkallades d�r i r�dslan.
Ibland beh�ver vi det kompakta motst�ndet f�r att bryta ny mark, kliva ur oss sj�lva och v�ra invanda f�rv�ntningar f�r att komma vidare.
Kraften fr�n konstruktiva id�er �r oerh�rd d� den delas av flera.
Vi �r m�nga som flyttat hit, som har sv�rt att etablera oss och v�ra f�retag, att f� v�nner och k�nna oss v�lkomna.
Det finns en beryktad k�rvhet h�r, som det till och med gjorts ett antal teaterproduktioner om, en spelas just nu p� Dramaten.
Men det finns ocks� en oerh�rd, �nnu starkare l�ngtan efter att m�tas, att skapa n�tverk och b�ttre f�ruts�ttningar f�r att vi ska kunna leva p� denna vackra plats �ret om.
Vi beh�ver bara g�ra ett aktivt val.
Vi har alla olika saker vi vill lysa upp, som vi vill t�nda ett v�rmande ljus f�r.
F�r egen del vill jag t�nda mina ljus i kv�ll f�r v�r gemenskap H�R och NU.
Att vi �r s� o�ndligt m�nga som vill lysa upp tillvaron f�r varandra.
Att ljusets kraft �r starkare �n m�rkrets.
N�gra ljus vill jag t�nda i tacksamhet till dem som g�tt f�re och skapat den grund vi st�r p� nu, och ett stort ljus f�r alla dem som kommer efter oss.
Vi hoppas att vi �r goda f�rebilder f�r nya kreativa sj�lar som v�gar genomf�ra
f�r�ndringar och p�verka tillvaron fram�t.
Vi vet att vi beh�ver k�mpa b�de i det lilla och det stora, b�de p� bygatan och genom v�rt personliga ansvar f�r hela v�r jords tillst�nd.
Vi �r stora och vi �r sm� och hela tiden vet vi att strax h�r bakom - oavsett v�der och vind - skimrar det ett o�ndligt hav.........
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.3 / 8 )Att avl�sa historien i Branteviks tr�dg�rdar
Vem har sagt att tr�dg�rdsjobbet �r �ver f�r �ret i november?
I f�rra veckan gjorde jag en damm p� Liding�, det g�r fortfarande alldeles utm�rkt att arbeta ute hela dagarna.
Betongbilarna g�r som vanligt och �n har inte frosten kn�ckt mycket annat �n Hosterna.
Visst �r det tunns�tt p� plantskolorna, sortimentet �r reducerat till ett minimum av tappra exemplar som ska tr�sta oss som v�grar ge upp f�r s�songen.
Att anl�gga tr�dg�rd i Stockholm �r ett �ventyr. Om man saknar n�got under ett anl�ggningsarbete p� �sterlen kan man kasta sig i bilen, h�mta det saknade och vara tillbaka i arbete p� mindre �n en timme. S�dant man l�r sig uppskatta efter arbete p� annan ort, om inte f�rr.
En annan trevlig uppgift en tr�dg�rdsarbetare kan �gna sig �t vintertid �r att skriva.
F�r egen del har jag f�tt i uppgift att skriva ett kapitel om tr�dg�rdar i Brantevik, b�de ur ett historiskt perspektiv och ett nutida. Det ska bli sp�nnande att blicka bak�t, unders�ka bruksv�rdet av tr�dg�rden p� den tid d� tr�dg�rden fr�mst skulle vara "till nytta". Man ville ha blommor att plocka in, att s�tta p� kyrkog�rden. Kanske hittar jag sp�nnande ber�ttelser om �rtor och b�nor, sm� livsn�ra gr�dor vars sk�tsel skingrade tankarna n�r mannen var till sj�ss och v�ntan blev l�ng. Min farfars bror f�rsvann med sin skuta till sj�ss, b�ten hade utg�tt fr�n Brantevik. Faktiskt fann man flaskpost fr�n bes�ttningen i G�teborg, en nedplitad lapp - Vi sitter i kajutan och inv�ntar slutet....
Alla historier om skutor, deras bes�ttning och deras livs�den finns inne p� Hoppet, Branteviks fina sj�fartsmuseum. Men kvinnorna d�, var kan man finna dokument om dem? Deras historia m�ste ju bl a ha skrivits i tr�dg�rdarna? I dag har n�stan alla Branteviks tr�dg�rdar bytts ut, de har mycket stenl�ggningar, l�ttsk�tta plattlagda g�ngar utan ogr�s i fogarna. Vissa sp�r fr�n gamla tider har dock ej hunnit elimineras; betongkanter runt varje rabatt, knotiga av ingjutna sm� runda stenar. Jag har utn�mnt mig till betongens beskyddare och hindrar i de fall jag kan nya �gare att hugga bort dem.
Skolbarnen i Brantevik hade tr�dg�rdsarbete p� schemat f�r sis�d�r 35-40 �r sedan
- varje fredag var det tr�dg�rdsjobb i l�rarens parkliknande tr�dg�rd. Likadant gjorde man i Gisl�vs skoltr�dg�rd..
D� en elev i Gisl�v klagade p� att jorden var h�rd att gr�va i, replikerade l�raren: "Jioren �r alltid frussen for lada svin..."
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3 / 12 )I dag �r det stora festligheter i den gamla baskiska industristaden Bilbao. Det �r p� dagen 10 �r sedan det stora Guggenheimmuseet invigdes h�r och man firar i lika h�g grad tio �r av markant uppsving f�r en tidigare h�rt krisdrabbad och terroristm�rkt region. 45 000 nya jobb, en blomstrande turism och int�kter p� 1,57 miljarder euro till offentlig verksamhet, vilket m�ngdubbelt �verstiger investeringarna.
N�r de lokala och regionala beslutsfattarna i b�rjan av 90-talet best�mde sig f�r att satsa p� kultur som motor i en omstrukturering av n�ring och ekonomi var det inte m�nga som kunde ana vilket lyft det skulle bli. Alla var inte eniga om att n�rvaron av en filial till Guggenheimmuseet i New York var den r�tta v�gen att g�. Riskerade man inte en "McDonaldifiering" av kulturen, en amerikansk kulturinvasion? Samtidigt var frestelsen stor att tacka ja till stj�rnarkitekten Frank Gehrys spektakul�ra, fartygsliknande st�lbyggnad, som just angav en ny riktning f�r en stad som l�nge vilat p� bl a st�lindustri. Och alla, oavsett partitillh�righet, ville satsa p� kultur.
Andra internationellt erk�nda arkitekter inbj�ds att omforma den gr� stadens profil: en hypermodern metro ritades av brittiske Sir Norman Foster, lokala arkitekter har omdanat flodpromenaden till ett favoritstr�k f�r flan�rer och Santiago "Turning Torso" Calatrava har ritat en bro �ver floden Nervion. Kulturhus och kongresscenter, promenadv�nliga urbana milj�er ? allt detta har bidragit till att omdana Bilbao till en modern stad f�r kultur, kunskap och kommunikation. Baskien har blivit synonymt med kreativt framtidst�nkande och just Bilbao �r m�ngfaldigt prisbel�nt f�r sin v�lanlagda urbana milj�.
P� �sterlen har vi givna f�ruts�ttningar att se kulturen som ett nav i regionens utveckling. H�r finns ut�varna, publiken och ett oerh�rt gynnsamt l�ge f�r att ta emot bes�k samt bedriva kreativa dialoger bortom v�ra gr�nser. Exemplet Bilbao visar att de regionala och lokala instanserna har v�gat satsa och f�tt igen �ver f�rv�ntan, b�de ekonomiskt och i synen p� regionen som dynamisk och fram�tstr�vande. S�kert har vi n�got att l�ra av detta.
Theresa Ben�r, kulturredakt�r �sterlen 360�
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.3 / 11 )N�sta
Kalender