I kv�ll lyser det �terigen i �ver 30 byar och p� hundratals st�llen till p� �sterlen.
Vi st�r mitt i en levande gemenskap - i v�r bygd som annars s� h�r �rs �r helt stilla, tyst och m�rklagd.
Vi har best�mt oss allesammans f�r att detta vill vi vara med om, titta p� och bidraga till.
Vissa har f�rberett sig ett helt �r, Br�sarpsborna b�rjade direkt efter invigningen i fjor fundera p� vad som skulle kunna bli �nnu b�ttre n�sta g�ng.
N�gon kom kanske p� ig�r kv�ll i mataff�ren - "jag ska minsann ta fram en lykta och s�tta p� trappan jag med".
Vi i arbetsgruppen f�r �sterlen lyser brukar framh�lla att denna ljushelg har tv� huvudsyften - att �ka gemenskapen i byarna och att �n en g�ng p� �ret ge oss sm�f�retagare en chans att synas f�r en lite st�rre krets, allts� g�ra en aktivitet som lockar hit v�ra deltidsboende och g�ster som annars inte skulle komma p� tanken att resa hit just nu.
Jag ska ocks� avsl�ja en hemlighet -
Vad som egentligen ligger bakom den tanke om ljus i byarna, som d�k upp hos mig. I november f�r 4 �r sedan, nyss �ter nerflyttad, var jag oerh�rt skr�md av en granne som upptr�dde hotfullt. Varken advokat eller polis hj�lpte.
En omedelbar effekt var att alla �vriga i byn sl�t upp till mitt st�d och den ensamme blev �nnu mer ensam medan bygemenskapen blev �n mer tydlig, stark och levande.
Fortfarande r�dd men inspirerad av att se hur g�rna vi i v�r lilla by umgicks och hittade p� s�tt att l�tta upp st�mningen kom id�n om en upplyst byagata f�r oss och de 5 - 6 bilar som skulle kunna passera en l�rdagskv�ll.
Bland kollegor p� en utbildning sedan, s�g man snabbt framf�r sig sina byar upplysta p� samma s�tt och resten ser vi h�r.
Det var i r�dsla och m�rker id�n kom, jag var tvungen att komma p� n�got s� intensivt ljust, som kunde motverka det m�rker som framkallades d�r i r�dslan.
Ibland beh�ver vi det kompakta motst�ndet f�r att bryta ny mark, kliva ur oss sj�lva och v�ra invanda f�rv�ntningar f�r att komma vidare.
Kraften fr�n konstruktiva id�er �r oerh�rd d� den delas av flera.
Vi �r m�nga som flyttat hit, som har sv�rt att etablera oss och v�ra f�retag, att f� v�nner och k�nna oss v�lkomna.
Det finns en beryktad k�rvhet h�r, som det till och med gjorts ett antal teaterproduktioner om, en spelas just nu p� Dramaten.
Men det finns ocks� en oerh�rd, �nnu starkare l�ngtan efter att m�tas, att skapa n�tverk och b�ttre f�ruts�ttningar f�r att vi ska kunna leva p� denna vackra plats �ret om.
Vi beh�ver bara g�ra ett aktivt val.
Vi har alla olika saker vi vill lysa upp, som vi vill t�nda ett v�rmande ljus f�r.
F�r egen del vill jag t�nda mina ljus i kv�ll f�r v�r gemenskap H�R och NU.
Att vi �r s� o�ndligt m�nga som vill lysa upp tillvaron f�r varandra.
Att ljusets kraft �r starkare �n m�rkrets.
N�gra ljus vill jag t�nda i tacksamhet till dem som g�tt f�re och skapat den grund vi st�r p� nu, och ett stort ljus f�r alla dem som kommer efter oss.
Vi hoppas att vi �r goda f�rebilder f�r nya kreativa sj�lar som v�gar genomf�ra
f�r�ndringar och p�verka tillvaron fram�t.
Vi vet att vi beh�ver k�mpa b�de i det lilla och det stora, b�de p� bygatan och genom v�rt personliga ansvar f�r hela v�r jords tillst�nd.
Vi �r stora och vi �r sm� och hela tiden vet vi att strax h�r bakom - oavsett v�der och vind - skimrar det ett o�ndligt hav.........
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.3 / 8 )Att avl�sa historien i Branteviks tr�dg�rdar
Vem har sagt att tr�dg�rdsjobbet �r �ver f�r �ret i november?
I f�rra veckan gjorde jag en damm p� Liding�, det g�r fortfarande alldeles utm�rkt att arbeta ute hela dagarna.
Betongbilarna g�r som vanligt och �n har inte frosten kn�ckt mycket annat �n Hosterna.
Visst �r det tunns�tt p� plantskolorna, sortimentet �r reducerat till ett minimum av tappra exemplar som ska tr�sta oss som v�grar ge upp f�r s�songen.
Att anl�gga tr�dg�rd i Stockholm �r ett �ventyr. Om man saknar n�got under ett anl�ggningsarbete p� �sterlen kan man kasta sig i bilen, h�mta det saknade och vara tillbaka i arbete p� mindre �n en timme. S�dant man l�r sig uppskatta efter arbete p� annan ort, om inte f�rr.
En annan trevlig uppgift en tr�dg�rdsarbetare kan �gna sig �t vintertid �r att skriva.
F�r egen del har jag f�tt i uppgift att skriva ett kapitel om tr�dg�rdar i Brantevik, b�de ur ett historiskt perspektiv och ett nutida. Det ska bli sp�nnande att blicka bak�t, unders�ka bruksv�rdet av tr�dg�rden p� den tid d� tr�dg�rden fr�mst skulle vara "till nytta". Man ville ha blommor att plocka in, att s�tta p� kyrkog�rden. Kanske hittar jag sp�nnande ber�ttelser om �rtor och b�nor, sm� livsn�ra gr�dor vars sk�tsel skingrade tankarna n�r mannen var till sj�ss och v�ntan blev l�ng. Min farfars bror f�rsvann med sin skuta till sj�ss, b�ten hade utg�tt fr�n Brantevik. Faktiskt fann man flaskpost fr�n bes�ttningen i G�teborg, en nedplitad lapp - Vi sitter i kajutan och inv�ntar slutet....
Alla historier om skutor, deras bes�ttning och deras livs�den finns inne p� Hoppet, Branteviks fina sj�fartsmuseum. Men kvinnorna d�, var kan man finna dokument om dem? Deras historia m�ste ju bl a ha skrivits i tr�dg�rdarna? I dag har n�stan alla Branteviks tr�dg�rdar bytts ut, de har mycket stenl�ggningar, l�ttsk�tta plattlagda g�ngar utan ogr�s i fogarna. Vissa sp�r fr�n gamla tider har dock ej hunnit elimineras; betongkanter runt varje rabatt, knotiga av ingjutna sm� runda stenar. Jag har utn�mnt mig till betongens beskyddare och hindrar i de fall jag kan nya �gare att hugga bort dem.
Skolbarnen i Brantevik hade tr�dg�rdsarbete p� schemat f�r sis�d�r 35-40 �r sedan
- varje fredag var det tr�dg�rdsjobb i l�rarens parkliknande tr�dg�rd. Likadant gjorde man i Gisl�vs skoltr�dg�rd..
D� en elev i Gisl�v klagade p� att jorden var h�rd att gr�va i, replikerade l�raren: "Jioren �r alltid frussen for lada svin..."
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3 / 12 )I dag �r det stora festligheter i den gamla baskiska industristaden Bilbao. Det �r p� dagen 10 �r sedan det stora Guggenheimmuseet invigdes h�r och man firar i lika h�g grad tio �r av markant uppsving f�r en tidigare h�rt krisdrabbad och terroristm�rkt region. 45 000 nya jobb, en blomstrande turism och int�kter p� 1,57 miljarder euro till offentlig verksamhet, vilket m�ngdubbelt �verstiger investeringarna.
N�r de lokala och regionala beslutsfattarna i b�rjan av 90-talet best�mde sig f�r att satsa p� kultur som motor i en omstrukturering av n�ring och ekonomi var det inte m�nga som kunde ana vilket lyft det skulle bli. Alla var inte eniga om att n�rvaron av en filial till Guggenheimmuseet i New York var den r�tta v�gen att g�. Riskerade man inte en "McDonaldifiering" av kulturen, en amerikansk kulturinvasion? Samtidigt var frestelsen stor att tacka ja till stj�rnarkitekten Frank Gehrys spektakul�ra, fartygsliknande st�lbyggnad, som just angav en ny riktning f�r en stad som l�nge vilat p� bl a st�lindustri. Och alla, oavsett partitillh�righet, ville satsa p� kultur.
Andra internationellt erk�nda arkitekter inbj�ds att omforma den gr� stadens profil: en hypermodern metro ritades av brittiske Sir Norman Foster, lokala arkitekter har omdanat flodpromenaden till ett favoritstr�k f�r flan�rer och Santiago "Turning Torso" Calatrava har ritat en bro �ver floden Nervion. Kulturhus och kongresscenter, promenadv�nliga urbana milj�er ? allt detta har bidragit till att omdana Bilbao till en modern stad f�r kultur, kunskap och kommunikation. Baskien har blivit synonymt med kreativt framtidst�nkande och just Bilbao �r m�ngfaldigt prisbel�nt f�r sin v�lanlagda urbana milj�.
P� �sterlen har vi givna f�ruts�ttningar att se kulturen som ett nav i regionens utveckling. H�r finns ut�varna, publiken och ett oerh�rt gynnsamt l�ge f�r att ta emot bes�k samt bedriva kreativa dialoger bortom v�ra gr�nser. Exemplet Bilbao visar att de regionala och lokala instanserna har v�gat satsa och f�tt igen �ver f�rv�ntan, b�de ekonomiskt och i synen p� regionen som dynamisk och fram�tstr�vande. S�kert har vi n�got att l�ra av detta.
Theresa Ben�r, kulturredakt�r �sterlen 360�
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.3 / 11 )Tillv�xthuset har landat!
Nu �r det definitivt h�st och s� sakteliga dras intresset f�r tr�dg�rd ner p� l�gfart.
Vi vill n�got lite hellre uppeh�lla oss inomhus, det �r bara att erk�nna. Att belysa tr�dg�rden �r ett intresse som v�xer, s�k i programmet f�r 2007
p� www.osterlenlyser.com. Kurs kommer att ges p� Ulriksdal i Kivik 3 november.
Tillv�xthuset fokuserar under h�sten p� att skapa seminarium f�r v�ra medlemmar och andra intresserade.
Ett special-seminarium om M�rdarsniglar planeras, det g�ller att vara b�ttre f�rberedd p� deras framfart till v�ren!
Vidare ett om Eden projekt i Cornwall, ett om Tr�d och slutligen en workshop om hur du kan f�rtydliga din markandsf�ring.
Dessa kommer att ges i december, feb, mars och april. Exakt tid och plats meddelas h�r, genom annonser och mailutskick under november.
Tillv�xthuset kommer ocks� att s�ka Nutek-bidrag f�r kompetensutveckling f�r v�ra medlemsf�retag, liknade 'kompetenta sm�f�retagare' som p�gick under -05, -06. vilket var mycket framg�ngsrikt och utvecklande f�r alla deltagande.
Rapporten fr�n seminariet om Biologisk m�ngfald i samarbete mellan Alnarp, Sida och Tr�dg�rden som livsrum kommer att presenteras p� hemsidan f�r POM http://www.pom.info/index.htm
I n�sta bloggtext hoppas vi kunna presentera v�r plats i tillvaron, i ett natursk�nt omr�de, mitt p� �sterlen, p� en plats d�r levande jordbruk, turism och storartade naturupplevelser m�ts i sin allra b�sta f�rening........
Tillv�xthuset har landat !
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.1 / 10 )Jag blev s� sugen p� ett saftigt �pple i h�strusket, �kte till Ica i Tomelilla. Jag stod l�nge vid frukt- och gr�nsaksdisken, en t�mligen stor avdelning. D�r h�pnade jag �ver de olika �ppelsorterna, som till min f�rv�ning kom enbart fr�n �vriga Europa, Italien och Holland.
Just nu �r det den STORA �PPELTIDEN p� �sterlen - hur kommer det sig d� att det inte finns n�gra �pplen fr�n trakten p� Icas fruktavdelning? Vi pratar s� mycket om rationalisering, ekonomi, milj�h�nsyn etc men d� m�ste v�l alla h�lla med om att det �r n�got l�ngre till Italien �n till Kivik. Ska det vara s� sv�rt att synkronisera transporterna s� att vi alla kan f� njuta av ett saftigt, smakrikt �pple fr�n trakten?
Med sura steg gick jag d�rifr�n med lite naturgodis ist�llet.
Peggy Ekl�f, chefred
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 2.9 / 15 )N�sta
Kalender