Guggenheimeffekten: N�r kulturen lyfter en region 
I dag �r det stora festligheter i den gamla baskiska industristaden Bilbao. Det �r p� dagen 10 �r sedan det stora Guggenheimmuseet invigdes h�r och man firar i lika h�g grad tio �r av markant uppsving f�r en tidigare h�rt krisdrabbad och terroristm�rkt region. 45 000 nya jobb, en blomstrande turism och int�kter p� 1,57 miljarder euro till offentlig verksamhet, vilket m�ngdubbelt �verstiger investeringarna.
N�r de lokala och regionala beslutsfattarna i b�rjan av 90-talet best�mde sig f�r att satsa p� kultur som motor i en omstrukturering av n�ring och ekonomi var det inte m�nga som kunde ana vilket lyft det skulle bli. Alla var inte eniga om att n�rvaron av en filial till Guggenheimmuseet i New York var den r�tta v�gen att g�. Riskerade man inte en "McDonaldifiering" av kulturen, en amerikansk kulturinvasion? Samtidigt var frestelsen stor att tacka ja till stj�rnarkitekten Frank Gehrys spektakul�ra, fartygsliknande st�lbyggnad, som just angav en ny riktning f�r en stad som l�nge vilat p� bl a st�lindustri. Och alla, oavsett partitillh�righet, ville satsa p� kultur.
Andra internationellt erk�nda arkitekter inbj�ds att omforma den gr� stadens profil: en hypermodern metro ritades av brittiske Sir Norman Foster, lokala arkitekter har omdanat flodpromenaden till ett favoritstr�k f�r flan�rer och Santiago "Turning Torso" Calatrava har ritat en bro �ver floden Nervion. Kulturhus och kongresscenter, promenadv�nliga urbana milj�er ? allt detta har bidragit till att omdana Bilbao till en modern stad f�r kultur, kunskap och kommunikation. Baskien har blivit synonymt med kreativt framtidst�nkande och just Bilbao �r m�ngfaldigt prisbel�nt f�r sin v�lanlagda urbana milj�.
P� �sterlen har vi givna f�ruts�ttningar att se kulturen som ett nav i regionens utveckling. H�r finns ut�varna, publiken och ett oerh�rt gynnsamt l�ge f�r att ta emot bes�k samt bedriva kreativa dialoger bortom v�ra gr�nser. Exemplet Bilbao visar att de regionala och lokala instanserna har v�gat satsa och f�tt igen �ver f�rv�ntan, b�de ekonomiskt och i synen p� regionen som dynamisk och fram�tstr�vande. S�kert har vi n�got att l�ra av detta.

Theresa Ben�r, kulturredakt�r �sterlen 360�

[ L�gg till kommentar ]   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 3.3 / 11 )
Vad f�r slags konst �r trolleri? 
Jag hade ett kort samtal med den internationella trollerim�starinnan Malin Nilsson fr�n Skillinge h�romkv�llen, efter hennes lysande f�rest�llning "Inom rimliga gr�nser f�r vad som �r om�jligt", producerad tillsammans med brodern Ola. Malin Nilsson hade i �r skapat en poetisk, humoristisk upps�ttning, d�r hon tillsammans med sk�despelaren J�rgen Thorsson, musikern Hans-Inge Magnusson och ljusdesignern Iben West integrerade sina illusionstrick i m�ngfasetterade, teatrala scener. Hennes konst best�r i att leka med publikens sp�nning och f�rv�ntan inf�r det virtuosa trolleriet, men att ge s� m�nga teatrala sidosp�r att det till slut inte k�nns centralt om hon "klarar" illusionen eller ej. Och detta g�r hon med en varm, s�ker scenn�rvaro.
Malin gav till mig uttryck f�r sin besvikelse att trolleri inte klassas som teater och d�rf�r inte sj�lvklart ing�r i redaktioners planeringar av teaterrecensioner. Illusionskonstn�rer som hon delar detta �de med m�nga andra av dagens konstn�rer. Vi lever i en tid d�r cirkus, dans och teater m�ts i s k nycirkus, d�r installationskonst, dans och teater m�ts i s k performance eller d�r musik, skulptur och teater m�ts i ljudkonstverk. V�ra konventionella konstgenrer h�ller p� att luckras upp fr�n alla h�ll. Detta skapar problem b�de f�r offentliga bidragsgivare och f�r tidningar som ska bed�ma de konstn�rliga verken. De faller mellan olika stolar och fantasil�sheten �r stor b�de hos kulturbyr�krater och redakt�rer som inte vet vem som ska "hantera" dessa konstn�rer. Vi har ett liknande dilemma med Kivik Art Centre, d�r m�nga haft sv�rt att f�rst� att det inte �r en konsthall eller installation utan en flexibel m�tesplats f�r kreativa projekt som involverar arkitektur, konst, design och natur.
Tack och lov bryr sig publiken inte ett dugg om dessa klassificeringsproblem utan kommer med �ppna sinnen till f�rest�llningar och nyskapande kulturkrockar d�r de f�r berikande, kreativa upplevelser och nya bilder av den levande konstens m�jligheter.

Theresa Ben�r, kulturred �sterlen 360�


[ L�gg till kommentar ]   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 3.2 / 45 )
Kivik Art och �sterlen 
Debatten om Kivik Art Centre tycks pr�glad av missf�rst�nd och okunnighet - och en viss dos Jantelag. Vid varje presentation av projektet (och de �r efterhand m�nga) har Sune Nordgren och andra ansvariga i stiftelsen entr�get betonat att detta INTE �r ett nytt Louisiana och att det INTE �r ett f�rdigt paket som ska tryckas in i naturen p� Lilla Stenshuvud.
Trots alla p�st�dda fr�getecken i den ber�rda regionen var det f�rv�nansv�rt d�lig uppslutning av rapporterande journalister p� den presskonferens som anordnades av Kivik Art-ansvariga i Malm� konsthall den 9 maj. D�r lades alla kort p� bordet som kan presenteras. Ingen har d�r p�st�tt att projektet pl�tsligt skulle vara n�got annat �n konstn�rligt och kulturellt. Men ingen har heller sett n�got negativt i om regionen �sterlen p� sikt blir mer attraktiv f�r hel�rsboende och bes�k �ret om. Kivik Art Centre har alla m�jligheter att bli en drivkraft f�r hela �sterlen.
Kivik Start, dvs arkitektgruppen Sn�hettas platsspecifika konstruktioner, som ska integreras med fotografen Tom Sandbergs bilder i en dialog med det unika landskapet, �r ett k�nsligt s�tt att arbeta konstn�rligt i en milj�, som vida �vertr�ffar tillf�lligt g�stande utst�llningar. Detta �r bara b�rjan p� en f�rhoppningsvis l�ngvarig konstn�rlig process, n�got unikt, som ska utspelas f�r och med oss h�r p� �sterlen. Vilken m�jlighet!

Peggy Ekl�f och Theresa Ben�r, redakt�rer �sterlen 360�

[ kommentarer 8 ] ( 166 visningar )   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 3.1 / 60 )