Emmas Tillv�xtblogg nr 22 
Att leva tr�dg�rd �ret om

T�nk att det �nd� g�r att plantera och utforma tr�dg�rdar samtidigt som det snart �r andra advent och julpyssel p�g�r f�r fullt?

Under g�ngna veckan har jag arbetat i en kunds tr�dg�rd; planterat fina v�rf�rger, t�nkt sommar, f�rberett h�stf�rger och st�ndigt gr�nt under vintern.
Lite omtumlande var det idag n�r det var dags att k�pa gran till egna tr�dg�rden inf�r 2a advent. 8 grader varmt, regngr�tt, lerigt och julst�mning....
G�r det?
Att ena stunden plocka mossa, g�ra stiliga julfat med hyacinter och frossa i amaryllis, cyklamen och julstj�rnor �r inte konstigare �n att plantera en murgr�na i rabatten och bygga steng�rde. Det �r ju samma v�xtmaterial, samma komponerande. Ute, inne, i krukor, f�nsterkarmar och rabatter. Likav�l som det krockar g�r det hand i hand. D� en hyacint blommat ut planterar jag den direkt i rabatten ute, t�nker v�r.

Amaryllisen �ker ner s� fort den blommat f�rdigt, till pelargonerna i k�llaren. De st�r d�r nere och blommar, visar f�rger och blommor jag aldrig sett under deras h�gs�song... Vissa tjuvh�ll p� blomningen i somras, bladen v�xte och blommorna uteblev. Men nu passar det minsann.

Detta �ret tror jag f�r min egen del, att glappet mellan v�xts�songerna blir minimalt, om det ens intr�ffar?
Det g�r verkligen att leva tr�dg�rd �ret om, att inte sl�ppa taget och tappa kontakten med de inre bilderna. De som g�r hela jobbet n�r man ser en till synes helt tom kruka p� plantskolan och det st�r Brunnera macrophylla 'jack frost' p� lappen. Inte ett livstecken ovan jord men huvudet fylls av magnifika bilder.

N�sta vecka ska vi plantera lite mer, gr�va h�l f�r pergolafundament, s�tta de sista Hostorna och rita f�rdigt resten av tr�dg�rden. Sedan �r det 3e advent, kanske dags att sl�ppa taget?

En annan sak som ocks� n�rmar sig: Tillv�xthuset har styrelsem�te den 11 december och d�refter kan vi �ntligen, �ntligen ber�tta VAR vi ska g�ra v�ra m�ssor, bygga v�ra visningstr�dg�rdar, skapa det stora v�xthuset m m, m m. F�r att inte tala om allt annat sp�nnande som ska ske p� samma plats inom en angr�nsande n�ring.

Tack f�r allt t�lmodigt v�ntande och allt st�d i v�r str�van.
Vi hoppas ocks� vi n�dde alla som anm�lt sig till seminariet som st�lldes in? Tack och lov, viktigast av allt m�r v�r f�redragsh�llare efter omst�ndigheterna v�l och vi hoppas kunna bjuda Er till ett Lind-seminarium i mars -08 igen.



[ L�gg till kommentar ]   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 0 / 0 )
Emmas Tillv�xtblogg nr 21 
Gl�djande nog forts�tter debatten om risk f�r nedsk�rningar runt Konstmuseet i Ystad, i v�r lokalpress. G�ng p� g�ng krockar behovet av att spara, med viktiga kulturfr�gor. �sterlens identitet bygger till stor del p� v�ra kulturella tillg�ngar och f�rv�ningen �r st�ndigt lika stor d� centrala akt�rer, s� som t ex museet i Ystad, ska riskera att bli beskurna.
I fjor var det Hafreborg i Simrishamn, som l�g illa till. 8 miljoner ska nu b�ttra p� statusen n�got.

V�r bygd �r befolkad av en mycket stor grupp kulturpersonligheter, kulturakt�rer och kulturkonsumenter. M�nga flyttar hit fr�mst p g a det rika och sj�lvklara kulturutbudet.
Fiskare och b�nder har i alla tider protesterat d� man f�rsv�rat f�r deras n�ringar. Vi f�r h�ja v�ra r�ster p� samma s�tt d� vi idag till stora delar har g�tt fr�n att vara jordbruksbygd till kulturbygd.

Debatten �r i �vrigt ocks� h�g ang politikers agerande i Tomelilla, dagspressens g�r ett modigt motst�nd mot motorcykelg�ngens utbredning och skr�mmande inflytande. Det �r betryggande p� n�got s�tt, att man vet att det g�r att p�verka. Att det l�nar sig att s�ga sin mening.

S� h�r �rs kan annars �sterlen-bygden k�nnas som 'sedd i sitt sanna jag', den bleka sanningen framtr�der, man �r utl�mnad till sig sj�lv, det �r kallt och kommer att s� f�rbli ett par m�nader.
Den tuffaste tiden kommer nu, efter jul �r det bara att v�nta p� februariljuset, d� tankarna om v�r �terv�nder. Kassan �r skral och jorden stenh�rd.

Nu, mer �n n�gonsin annars, �r det viktigt att lyfta fram positiva h�ndelser, glada nyheter och framg�ngar.

Det jag den g�ngna veckan samlat i min egen, inre box f�r gl�dje�mnen �r att Gittan J�nssons utst�llning p� Konstakademin p� Fredsgatan, ' Prinsessa utan panik', omskrivits i Svenska Dagbladet inte en utan tv� g�nger. I januari kommer utst�llningen till Kristianstad.
Att det kom 150 g�ster till invigningen av Skillinge Emalj, ett f�retag vi kommer f� se mycket av. Det �r underbart att Maria Lancing och Helena Leander �kesson har hittat hem i en av b�da efterl�ngtad konst- och hantverksform.
En annan gl�djehistoria att ta del av �r Karnelund i Gisl�v, kombinerad krog och B&B, som �nnu efter ett �r, n�stan alla helger de har �ppet, �r fullbokade, utan att beh�va annonsera. Det G�R i sm� byar s�som Gisl�v, precis som i Ingelstorp, om konceptet �r r�tt!

Veckans gladaste gl�djespridare �r att �rets kulturpris i Simrishamns kommun g�r till Tr�dg�rd: F�reningen Kiviks-Esper�ds arboretet.
Med gl�dje och stolthet har jag �ran att f� presentera f�reningen vid pris-ceremonin p� s�ndag, 2 dec. En samling uts�kta och f�r v�ra breddgrader ovanliga tr�d, som p�b�rjades p� 20-talet. Bes�k dem till v�ren, det finns sensationer d�r, fr�n mars till oktober.
P� Simrishamns kommuns hemsida kan man l�sa mer om pristagare och arboretet.



[ L�gg till kommentar ]   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 0 / 0 )
St� upp f�r Ystads konstmuseum!  
"Vi k�nner oss som ett styvbarn i kommunen."

Styvbarn. Ni vet, ett s�dant som man har gift sig till men inte riktigt tycker om, i alla fall inte lika mycket som de egna biologiska barnen.
Ystads konstmuseum �r en s�dan styvunge just nu. 70 �r gammal dessutom och ganska tuff. Detta styvbarn �r ett av Sveriges mest v�lsk�tta provinsmuseer, med en unik egen samling best�ende av regional konst av h�gsta kvalitet. Den visas, h�ngs om och till�ts m�ta nyare verk i en st�ndigt p�g�ende kreativ dialog.
Styvbarnet Ystads konstmuseum har ocks� en m�ngsidig utst�llningsverksamhet som dels belyser den synnerligen intressanta yngre konsten i Sk�ne, dels �ppnar f�r originella internationella nedslag. Just nu en ypperlig parutst�llning med kraftfulla verk av tv� ledande internationella namn fr�n nordisk konst: danskarna Asger Jorn och Per Kirkeby.

Viktigast av allt �r kanske att Ystads konstmuseum har en briljant curator i form av chefen Thomas Millroth, en man som har en makal�s �verblick �ver konsthistorien och st�ndigt f�rm�r kombinera konstn�rer och verk fr�n f�rr och nu i �verraskande men fullst�ndigt sj�lvklara konstellationer.

P� Ystads konstmuseum bedrivs en pedagogisk, estetiskt utforskande, nyfiken och nyt�nkande verksamhet som f� andra regionala museer kan leva upp till. �r inte Ystads kommunpolitiker stolta �ver denna v�rdefulla institution? Museet f�r inga bidrag f�r att skapa utst�llningar, det som lockar m�nniskor att regelbundet titta in, och nu framl�gger kulturn�mnden ett f�rslag att utreda om kommunen skulle kunna avh�nda sig verksamheten. Varf�r? Det �r inte i museets redan sn�vt h�llna budget som kommunen torde vinna n�gra pengar, och framf�r allt vore det ett sj�lvdestruktivt drag fr�n en v�lm�ende kommun med en s� utpr�glat kulturell och historisk profil som Ystad.

Vi har precis kunnat pusta ut, egoistiskt, �ver att Thomas Millroth inte fick jobbet som konsthallschef i Malm�, �ven om han verkligen f�rtj�nar att f� driva en st�rre konstinstitution. Nu skriver han p� sin blogg att det konstmuseum han leder behandlas som ett styvbarn. S� trist och besynnerligt att en av �sterlens kulturstarka kommuner ger s�dana signaler.

Theresa Ben�r, kulturredakt�r och Peggy Ekl�f, chefredakt�r �sterlen 360�
- se �ven Thomas Millroths blogg: metrobloggen.se/Millroth


[ kommentarer 2 ] ( 14 visningar )   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 0 / 0 )
Emmas Tillv�xtblogg nr 20 
Kulturdebatter och ljuv musik!


Just nu �r jag ofantligt stolt �ver v�r byggd som har ett s� rikt utbud av kulturupplevelser. Nu, i slutet p� �ret under den gr�aste tiden, det �r �nnu ett tag kvar till jul, de flesta �r tr�tta, har annat att t�nka p�. �nd� har g�ngna veckan bjudit p� en rik flora av upplevelser.
Det �r f�rst nu jag har tid att ta del av utbudet, tack och lov finns det �nnu saker att g�ra!

F�rst en kulturdebatt anordnad p� Valfisken av Kulturf�reningen Skeppet, som arbetar f�r att vi ska f� en m�tesplats f�r kultur; med scen, repetitionslokaler, verkstad/atelj�er - en sorts skal, helt enkelt, som kan vara en m�tesplats b�de f�r oss som arbetar inom olika uttrycksformer men ocks� f�r en st�rre publik. Ett Kulturhus!
Debatten var v�lbes�kt, m�nga kulturut�vare men ocks� flera representanter fr�n olika partier och ett antal tj�nstem�n. Engagerade r�ster, m�nga tyckte lika, vissa tyckte 'fel' och tonen blev h�g! Det viktiga �r att s� m�nga kom och tog del av debatten. Det �r uppfriskande att m�tas �ver gr�nserna och alltid h�nder det n�got, alltid �r det n�gra som har m�tts och nya stj�rnor kan tindra. Kanske kommer en fantastisk scen hos Jolom i G�rsn�s �ntligen till anv�ndning av scen-t�rstande teaterelever? Jolom har 99 sp�nnande rum som skulle kunna tas i bruk om bara r�tt parter m�ts och tycke uppst�r.

En annan het debatt under den svala h�sten; Amit Sen driver ett projekt i Hammenh�g som heter Ars modus. Detta hamnar d� och d� i hetluften, bl a genom ins�ndare i v�ra lokala tidningar. K�nslor svallar, kritik formuleras av verk som uppf�rts i Hammenh�gs kyrka eller i Ars Modus egna lokaler. H�rom dagen kom ett mail om att en konsert med Guds s�ner �r inst�lld, eventuellt censurerad. Kyrkoherden ans�g inte att ans�kan f�r bokning av kyrkan var korrekt genomf�rd, den hade inte g�tt igenom alla de instanser som kr�vs. Det som �r fascinerade �r att Amit Sen �r en gudaben�dad cellist som turnerat med b�de Elvis Costello och Ale M�ller. Amit kan 'god musik'!

Projektet han driver handlar om att f� en dialog med de m�nniskor han bor granne med. Att Hammenh�gsborna reagerar och ger uttryck f�r sina �sikter runt det de upplever �r just vad Amit efterstr�var. Han anordnar ibland middagar d�r endast Hammeh�gsboende �r inbjudna, tillsammans med t ex Lars Vilks och andra internationellt k�nda artister. Syftet �r dialog, m�te, utbyte. En censurerad konsert har troligen givit nya, sp�nnande infallsvinklar i diskussionen. Tack Amit!

I g�r slutligen, fick jag uppleva en konsert anordnad av S�llskapet Pro Musica, det blev sommaren/h�stens st�rsta musikupplevelse f�r min del. Pro Musika firade samtidigt 35 �r, titta p� deras www.sallskapetpromusica.se.
Ensemble 1700, en sydsvensk barockensemble som spelar p� tidstypiska instrument och p� en internationell niv�. Andl�st vackert och skickligt, det g�r bara att fyllas av o�ndlig tacksamhet att detta spelas just h�r, just nu i den gr�kalla novemberdimman. �terigen i Valfisken, detta vackra vita rum som vi �nd� har i v�r pyttelilla kommun, o�ndligt rik p� stora artister!



[ kommentarer 3 ] ( 36 visningar )   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 0 / 0 )
Emmas Tillv�xtblogg nr 19 
Lindar, Makedonien och fotboll

F�reningen Tillv�xthuset inbjuder till seminarium den 6 dec kl 18.00 p� Svabesholms Kungsg�rd.

Rune Bengtsson, CBM Alnarp k�serar d� om Linden, ett av v�ra mest popul�ra tr�d. Rune �r forskningsledare p� Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. D�r har han i �ver 3 decennier undervisat och skrivit om v�xter samt utvecklat m�nga nya tr�d och buskar som idag anv�nds i tr�dg�rdar och parker i Sverige. Ett av de mest v�lk�nda exemplen �r ullungr�nnen som p� h�sten lyser upp m�nga svenska tr�dg�rdar med sin starka h�stf�rg.

De allra flesta svenskar har en positiv inst�llning till lind. De mjuka bladen och den h�rliga blomningen �r v�lk�nda egenskaper. Mindre k�nt �r att v�ra odlade lindars v�g till v�ra tr�dg�rdar och parker har en b�de dramatisk och fascinerande historia. Rune Bengtsson kommer att i sitt f�redrag ta oss med p� en sp�nnande lindresa i tid och rum.

F�rel�sningen �r ocks� en hommage till v�nnen Helge Lundstr�m, som ocks� kommer att n�rvara p� seminariet.
Anm�lan till [email protected] .

Den 12 november h�ll delar av Tillv�xthusets styrelse ett f�redrag om den ekonomiska f�reningens grundstruktur och uppbyggnad f�r en delegation fr�n Makedonien. 11-16 november bes�ks Sk�ne och s�rskilt �sterlen av en grupp lantbrukare, f�retagare och lantbruksr�dgivare fr�n Makedonien. De �r alla engagerade i ett av Sida st�tt jordbruks- och landsbygdsutvecklingsprogram i Makedonien. Gruppen bes�kte under m�ndagen Destination S�dersl�tt, Ingelsta kalkon och Tillv�xthuset. Under tisdagen bes�ker gruppen Bollerups lantbruksinstitut och Europa Direkt, Ystad.

Syftet med bes�ket �r att b�ttre f�rst� hur man kan f�rst�rka kopplingen mellan jordbruket och bredare landsbygdsutveckling, hur man f�rbereder kommande verksamhet inom det EU-finansierade Leader+programmet, samt knyta kontakter f�r framtiden. Studiebes�ket leds av en lokal konsultfirma, Ian Christopolos fr�n Glemminge Development Research, som i samarbete med en st�rre konsultfirma, OPTO International, driver programmet i Makedonien.

N�rmare studier av programmet visar att vi har stora likheter i v�ra landsbygdsproblem: kort turists�song och sv�righet att v�xla om fr�n en n�got omodern jordbruksbygd till en ny, levande landsbygd �ret om.

Till slut en helt annan sak: vilken skillnad det var att se fotbollsgalan i g�r !
Vartannat inslag handlade om damfotboll, total balans, hela programmet igenom. Det var riktigt roligt, det �r en �verd�dig tillst�llning men det �r livsbejakande att fira h�rt, entr�get slit som pr�glar idrottsv�rlden.

Minns hur trist det var att se galan i fjor, en st�ndig k�nsla av att m�nnen �nd� �r mest intressanta, f�r flest och finast priser, syns mest, f�r uttala sig l�ngst tid i intervjuer.
Samma tr�kiga k�nsla som n�r en bank delade ut Tillv�xtpris i Ystad i h�st. Tre av tre priser g�r till m�n!?
Hur kan man ha en jury som inte bem�dar sig mer? F�rv�ningen f�rst�rktes av samma banks nya tidning 'b�de och' som gavs ut samtidigt. En tidning om m�n i huvudsak. Det �r oundvikligt att det inte sticker i �gonen.

J�ttetr�kigt, jag gick ur ett kvinnligt n�tverk med motiveringen att det inte �r m�nnen som �r problemet f�r sm�f�retagare p� �sterlen, min �sikt �r att vi alla har samma glesbygdsproblem. Ska jag omv�rdera det beslutet?


[ L�gg till kommentar ]   |  [ trackbacks 0 ]   |  permalink  |  relaterad l�nk  |   ( 0 / 0 )

N�sta