Under veckan som g�tt gjorde medlemmar ur styrelserna f�r Tillv�xthuset och "Tr�dg�rden som livsrum" en studieresa till bla Enk�pings parker och Wij tr�dg�rdar i Ockelbo.
Till Enk�ping reser man numera inte bara fr�n hela Europa utan �ven fr�n USA f�r att uppleva stadens 20 vackra och inspirerande parker. Successivt har stadstr�dg�rdsm�staren lyft parkerna till en status som g�r staden till ett mycket lockande resm�l f�r tr�dg�rdsintresserade fr�n hela v�rlden.
Under 20 �r har f�r�ndringsarbetet p�g�tt, under de 10 f�rsta �ren var Enk�pingsborna skeptiska och undrade vad det skulle vara bra f�r. Skolor, sjukv�rd och barnomsorg har minsann...
F�rst nu under den senare 10-�rs perioden har man dock blivit stolt �ver sin stad och de gr�na rummen utnyttjas flitigt �ven av Enk�pingsborna.
Det m�rkliga man sl�s av under en tv� timmars rundvandring �r dock att kaf��gare och restaurat�rer inte insett att alla tillresta parkbes�kare vill �ta, handla och fika - mycket! Knappast en enda uteservering hittade vi.
Vi vill shoppa gr�na saker och plantor, vi vill ju s� g�rna ta med oss n�got hem efter en stor upplevelse!
N�stan ofattbart men samtidigt lite roande, det �r ungef�r likadant �verallt. Det tar tid att inse att en f�r�ndring �r h�r f�r att stanna och att v�ga ta ut sv�ngarna, v�ga f�r�ndra och se m�jligheterna f�r sin egen verksamhet.
F�r er som gillar siffror: en numera normal kvadratmeter i en av genomsnisttsparkerna i Enk�ping kostar 40 :- per kvadratmeter att sk�ta / �r.
Sommarblommor har man bara p� ett f�tal st�llen, annars �r det kombinationer av perenner, buskar och tr�d som sl�r de flesta allm�nna planteringar i prakt.
Allt �r gjort p� parkernas normala driftsbudget, ett �r i taget.
Sv�rare �n s� h�r beh�ver det inte vara att rycka upp sv�ra och tr�kiga gr�nomr�den i v�ra st�der och byar!
N�gon m�ste bara best�mma sig och n�gra till m�ste h�lla med.....
Hoppas att v�r Neptunpris-nominerade stadstr�dg�rdsm�stare Rolf Carlsson f�r utm�rkelsen, s� att han f�r ny kraft och nytt mod att g� vidare med att driva fram fler sp�nnande f�r�ndringar av v�ra gr�na ytor i kommunen!
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.3 / 3 )L�ste h�romdagen om ett konstprojekt i Stockholm som mycket v�l kan p�g� p� riktigt, men som kanske bara �r en vandrande skr�na.
Oavsett vilket har ber�ttelsen stark effekt p� mig. Det l�r allts� finnas ett rum i ett berg i staden som n�stan ingen k�nner till. D�r inifr�n kan man titta ut p� staden ifr�n ett perspektiv som ytterst f� upplevt eller vet om. Det finns ocks� en kanot som man kan paddla omkring med, inom ett kanalsystem och f�rflytta sig i helt nya riktningar. Nyckeln s�gs finnas g�md i en bokattrapp p� Stockholms st�rsta bibliotek.
Ber�ttelsen f�r mig att minnas vad sk�nt det var att som liten, f� uppleva saker utan d�mande, utan en f�rbifladdrande film som radar upp t�nkbara alternativ av vad man kan f�rv�nta sig att m�ta i en viss situation eller av en viss person. Allt �r nytt, upplevs f�r f�rsta g�ngen och �r d�rmed fyllt av sp�nnande m�jligheter.
P� Ulriksdals tr�dg�rd p� Kivik ig�r kv�ll, fick jag uppleva en fl�kt av n�got som v�nde upp och ner p� det f�rv�ntade. F�rst fick vi en rundvandring i dagsljus i en underbar park med m�nga rum. De rymde mycket mystik, frodighet och hade flera gamla exemplar av exotiska tr�d vi s�llan f�r se i stort format i Sverige. Tr�d med limegr�na blad paraderade som vanligt som de sj�lvlysande ljuspunkter vi s� g�rna vill ska utm�rka sig i v�ra planteringar.
Efter m�rkrets inbrott gjorde vi samma tur runt i parken och fick sk�da en helt ny milj�. Tyngdpunkten hade f�rlagts p� andra st�llen i tr�dg�rdsrummet. Tex visades ett starkt, intensivt ljus p� avl�gsna och d�ende almar, vilka nu bildade fond f�r en n�raliggande flerstammig l�nn, varmt upplyst med en mild aura. Vid f�rsta rundan var almarna helt osynliga. Vid andra vandringen var de nu som i den m�ktigaste skr�ckfilm men utan att framkalla rysningar, man blev bara stum av sk�nheten och dramatiken. Balansen var perfekt mellan de enorma almarna och den lilla l�nnen.
Kv�llen erbj�d flera, helt ov�ntade och nya scenarion som givetvis m�ste upplevas och sv�rligen g�r att beskriva. En varm rekommendation �r att ta del av framtida seminarier som kommer att h�llas i h�st, n�sta g�ng under �sterlen lyser vid Allhelgonahelgen p� Ulriksdal. Ljuss�ttarnas hemsida www.phosforos.com
Hela sommaren har ett t�nkv�rt ordspr�k f�ljt mig; Sanningen kommer vi aldrig att finna men vi kan str�va efter att sluta leva i l�gner.
T�nkv�rt b�de i det stora och det lilla.
T�nk om man f�r se n�got alldeles nytt, om d�mandet kan ta en paus?
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3 / 24 )Jag hade ett kort samtal med den internationella trollerim�starinnan Malin Nilsson fr�n Skillinge h�romkv�llen, efter hennes lysande f�rest�llning "Inom rimliga gr�nser f�r vad som �r om�jligt", producerad tillsammans med brodern Ola. Malin Nilsson hade i �r skapat en poetisk, humoristisk upps�ttning, d�r hon tillsammans med sk�despelaren J�rgen Thorsson, musikern Hans-Inge Magnusson och ljusdesignern Iben West integrerade sina illusionstrick i m�ngfasetterade, teatrala scener. Hennes konst best�r i att leka med publikens sp�nning och f�rv�ntan inf�r det virtuosa trolleriet, men att ge s� m�nga teatrala sidosp�r att det till slut inte k�nns centralt om hon "klarar" illusionen eller ej. Och detta g�r hon med en varm, s�ker scenn�rvaro.
Malin gav till mig uttryck f�r sin besvikelse att trolleri inte klassas som teater och d�rf�r inte sj�lvklart ing�r i redaktioners planeringar av teaterrecensioner. Illusionskonstn�rer som hon delar detta �de med m�nga andra av dagens konstn�rer. Vi lever i en tid d�r cirkus, dans och teater m�ts i s k nycirkus, d�r installationskonst, dans och teater m�ts i s k performance eller d�r musik, skulptur och teater m�ts i ljudkonstverk. V�ra konventionella konstgenrer h�ller p� att luckras upp fr�n alla h�ll. Detta skapar problem b�de f�r offentliga bidragsgivare och f�r tidningar som ska bed�ma de konstn�rliga verken. De faller mellan olika stolar och fantasil�sheten �r stor b�de hos kulturbyr�krater och redakt�rer som inte vet vem som ska "hantera" dessa konstn�rer. Vi har ett liknande dilemma med Kivik Art Centre, d�r m�nga haft sv�rt att f�rst� att det inte �r en konsthall eller installation utan en flexibel m�tesplats f�r kreativa projekt som involverar arkitektur, konst, design och natur.
Tack och lov bryr sig publiken inte ett dugg om dessa klassificeringsproblem utan kommer med �ppna sinnen till f�rest�llningar och nyskapande kulturkrockar d�r de f�r berikande, kreativa upplevelser och nya bilder av den levande konstens m�jligheter.
Theresa Ben�r, kulturred �sterlen 360�
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.1 / 27 )Redaktionen f�r �sterlen 360�, bel�gen i stationshuset i Tomelilla, har den senaste veckan varit v�lbes�kt. Detta har givit oss m�nga trivsamma samtal med turister, b�de svenska och utl�ndska, som anl�nt till Tomelilla.
Varf�r har de d� varit s� angel�gna att h�lsa p� i v�r redaktion? Jo, d�rf�r att Sk�netrafiken, under sommarens viktigaste resperiod, med m�nga vilsna nykomlingar i Tomelilla, har st�ngt b�de v�nthall och biljettkontor f�r semester!
Det �r ingen �verdrift att p�st� att folk h�pnar �ver detta. Kommentarerna har under den g�ngna veckan varit b�de arga, sarkastiska och besvikna.
Tomelilla har redan problemet att turistbyr�n ligger i princip dold i kommunhuset, en bra bit bortom b�de stationen, Hasse�tage-museet, Torget och konsthallen/biblioteket. Det betyder att Sk�netrafikens minimala personalstyrka (1-2 pers) har f�tt ta p� sig rollen att informera om kommunens utbud. N�r nu Sk�netrafiken inte har funnit det n�dv�ndigt att placera en sommarvikarie p� Tomelilla station mitt i turists�songen finns allts� ingen som har till uppgift att m�ta v�ra bes�kare och visa dem tillr�tta i staden. Har inte kommunen f�reslagit att g� in med en vikarie, om nu inte Sk�netrafiken ans�g sig ha r�d med personal dessa tv� veckor, d�r s� mycket av n�ringen och int�kterna i kommunen kan f� en skjuts av v�ra bes�kare?
�r det bara vi p� �sterlen 360� som �r stolta �ver att v�lkomna resen�rer till oss p� �sterlen?
Peggy och Theresa, Redaktionen, �sterlen 360�
[ kommentar 1 ] ( 11 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 2.9 / 26 )Ingmar Bergmans d�d �terupplivar m�nga starka minnen och k�nslor fr�n m�tena med hans verk. Kropparna. Spr�ket. M�nniskors s�tt att r�ra sig i rum, tr�dg�rdar och natur. Jag ser den �ldrande Victor Sj�str�m b�ja sig ner i gr�set utanf�r barndomens sommarhus och visa den unga Bibi Andersson smultronst�llet. Hur kameran f�ngar och till �sk�daren f�rmedlar den gamle mannens fysiska upplevelse av sitt barndomsjag. Ren magi kan det tyckas, men i sj�lva verket �r det resultatet av en konstn�rs medvetande och makt �ver sina uttrycksmedel.
Smultronst�llet, liksom Sommaren med Monika och Sommarlek och Gycklarnas afton, s�g jag f�rsta g�ngen i Paris, i n�gon av de m�nga Bergmanserier som varje �r anordnas av biografer i studentkvarteren. Ingmar Bergman �r f�r fransm�n den mest k�nde svensken, och det tillh�r allm�nbildning att k�nna till hans verk. K�erna ringlar alltid l�nga ut p� gatan n�r det �r Bergmanveckor p� bio. Folk diskuterar hans filmer initierat, j�mf�r bildspr�k i Persona och Ansikte mot ansikte, har Bergman som en sj�lvklar referens f�r att f�rst� �ven andra filmskapares konstn�rliga grepp. Jag minns att jag k�nde mig styrkt och sedd i min identitet som svensk kvinna n�r jag sommarkv�llar i Paris satt och s�g Eva Dahlbeck, Harriet Andersson, Ingrid Bergman, Ingrid Thulin och alla de andra lysande "Bergmankvinnorna". Jag var ocks� stolt �ver att svenska var mitt eget spr�k, att jag andades i samma spr�k som figurerna i dessa filmer, och d�rmed kanske f�rstod �nnu lite mer �n den franska publiken.
Nu �r Ingmar Bergman d�d, som det heter, men han �r naturligtvis inte p� n�got s�tt borta eftersom filmerna forts�tter f�rmedla denna speciella n�rvaro och klarsyn som �r hans signum. I hela v�rlden hyllas han, och just i Frankrike, filmkulturens f�rlovade hemland, �gnas hans oeuvre stora reportage och analyser. I fransk radio hade man redan p� m�ndagen specialprogram och den viktigaste dagstidningen Le Monde �gnade direkt sin f�rstaledare �t "Arvet efter Bergman" och diskuterade hans betydelse f�r filmkonsten.
Vi f�r inte underskatta filmens inflytande p� v�rt s�tt att se och uppfatta oss sj�lva. Ingmar Bergman var n�rbildernas m�stare, hans kamera tog r�ntgenbilder av v�ra sj�lar. D�rf�r �r det s� viktigt att vi har en n�rproducerad film, som skapas ur v�rt specifika ljus, v�rt s�tt att andas, v�ra tankar, v�ra relationer. �sterlen 360� �gnar sitt augustinummer �t filmskapandet h�r p� �sterlen, �t filmstaden Ystad. Det k�nns extra angel�get nu. Svensk film ger oss unika m�jligheter att odla en gemenskap och utforska varandras s�rart. Och att visa andra vem vi �r, svenskar i v�rlden.
Theresa Ben�r, kulturred �sterlen 360�
[ kommentar 1 ] ( 11 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.1 / 27 )N�sta
Kalender