Vem har sagt att tr�dg�rdsjobbet �r �ver f�r �ret i november?
I f�rra veckan gjorde jag en damm p� Liding�, det g�r fortfarande alldeles utm�rkt att arbeta ute hela dagarna.
Betongbilarna g�r som vanligt och �n har inte frosten kn�ckt mycket annat �n Hosterna.
Visst �r det tunns�tt p� plantskolorna, sortimentet �r reducerat till ett minimum av tappra exemplar som ska tr�sta oss som v�grar ge upp f�r s�songen.
Att anl�gga tr�dg�rd i Stockholm �r ett �ventyr. Om man saknar n�got under ett anl�ggningsarbete p� �sterlen kan man kasta sig i bilen, h�mta det saknade och vara tillbaka i arbete p� mindre �n en timme. S�dant man l�r sig uppskatta efter arbete p� annan ort, om inte f�rr.
En annan trevlig uppgift en tr�dg�rdsarbetare kan �gna sig �t vintertid �r att skriva.
F�r egen del har jag f�tt i uppgift att skriva ett kapitel om tr�dg�rdar i Brantevik, b�de ur ett historiskt perspektiv och ett nutida. Det ska bli sp�nnande att blicka bak�t, unders�ka bruksv�rdet av tr�dg�rden p� den tid d� tr�dg�rden fr�mst skulle vara "till nytta". Man ville ha blommor att plocka in, att s�tta p� kyrkog�rden. Kanske hittar jag sp�nnande ber�ttelser om �rtor och b�nor, sm� livsn�ra gr�dor vars sk�tsel skingrade tankarna n�r mannen var till sj�ss och v�ntan blev l�ng. Min farfars bror f�rsvann med sin skuta till sj�ss, b�ten hade utg�tt fr�n Brantevik. Faktiskt fann man flaskpost fr�n bes�ttningen i G�teborg, en nedplitad lapp - Vi sitter i kajutan och inv�ntar slutet....
Alla historier om skutor, deras bes�ttning och deras livs�den finns inne p� Hoppet, Branteviks fina sj�fartsmuseum. Men kvinnorna d�, var kan man finna dokument om dem? Deras historia m�ste ju bl a ha skrivits i tr�dg�rdarna? I dag har n�stan alla Branteviks tr�dg�rdar bytts ut, de har mycket stenl�ggningar, l�ttsk�tta plattlagda g�ngar utan ogr�s i fogarna. Vissa sp�r fr�n gamla tider har dock ej hunnit elimineras; betongkanter runt varje rabatt, knotiga av ingjutna sm� runda stenar. Jag har utn�mnt mig till betongens beskyddare och hindrar i de fall jag kan nya �gare att hugga bort dem.
Skolbarnen i Brantevik hade tr�dg�rdsarbete p� schemat f�r sis�d�r 35-40 �r sedan
- varje fredag var det tr�dg�rdsjobb i l�rarens parkliknande tr�dg�rd. Likadant gjorde man i Gisl�vs skoltr�dg�rd..
D� en elev i Gisl�v klagade p� att jorden var h�rd att gr�va i, replikerade l�raren: "Jioren �r alltid frussen for lada svin..."
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3 / 12 )I dag �r det stora festligheter i den gamla baskiska industristaden Bilbao. Det �r p� dagen 10 �r sedan det stora Guggenheimmuseet invigdes h�r och man firar i lika h�g grad tio �r av markant uppsving f�r en tidigare h�rt krisdrabbad och terroristm�rkt region. 45 000 nya jobb, en blomstrande turism och int�kter p� 1,57 miljarder euro till offentlig verksamhet, vilket m�ngdubbelt �verstiger investeringarna.
N�r de lokala och regionala beslutsfattarna i b�rjan av 90-talet best�mde sig f�r att satsa p� kultur som motor i en omstrukturering av n�ring och ekonomi var det inte m�nga som kunde ana vilket lyft det skulle bli. Alla var inte eniga om att n�rvaron av en filial till Guggenheimmuseet i New York var den r�tta v�gen att g�. Riskerade man inte en "McDonaldifiering" av kulturen, en amerikansk kulturinvasion? Samtidigt var frestelsen stor att tacka ja till stj�rnarkitekten Frank Gehrys spektakul�ra, fartygsliknande st�lbyggnad, som just angav en ny riktning f�r en stad som l�nge vilat p� bl a st�lindustri. Och alla, oavsett partitillh�righet, ville satsa p� kultur.
Andra internationellt erk�nda arkitekter inbj�ds att omforma den gr� stadens profil: en hypermodern metro ritades av brittiske Sir Norman Foster, lokala arkitekter har omdanat flodpromenaden till ett favoritstr�k f�r flan�rer och Santiago "Turning Torso" Calatrava har ritat en bro �ver floden Nervion. Kulturhus och kongresscenter, promenadv�nliga urbana milj�er ? allt detta har bidragit till att omdana Bilbao till en modern stad f�r kultur, kunskap och kommunikation. Baskien har blivit synonymt med kreativt framtidst�nkande och just Bilbao �r m�ngfaldigt prisbel�nt f�r sin v�lanlagda urbana milj�.
P� �sterlen har vi givna f�ruts�ttningar att se kulturen som ett nav i regionens utveckling. H�r finns ut�varna, publiken och ett oerh�rt gynnsamt l�ge f�r att ta emot bes�k samt bedriva kreativa dialoger bortom v�ra gr�nser. Exemplet Bilbao visar att de regionala och lokala instanserna har v�gat satsa och f�tt igen �ver f�rv�ntan, b�de ekonomiskt och i synen p� regionen som dynamisk och fram�tstr�vande. S�kert har vi n�got att l�ra av detta.
Theresa Ben�r, kulturredakt�r �sterlen 360�
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.3 / 11 )Tillv�xthuset har landat!
Nu �r det definitivt h�st och s� sakteliga dras intresset f�r tr�dg�rd ner p� l�gfart.
Vi vill n�got lite hellre uppeh�lla oss inomhus, det �r bara att erk�nna. Att belysa tr�dg�rden �r ett intresse som v�xer, s�k i programmet f�r 2007
p� www.osterlenlyser.com. Kurs kommer att ges p� Ulriksdal i Kivik 3 november.
Tillv�xthuset fokuserar under h�sten p� att skapa seminarium f�r v�ra medlemmar och andra intresserade.
Ett special-seminarium om M�rdarsniglar planeras, det g�ller att vara b�ttre f�rberedd p� deras framfart till v�ren!
Vidare ett om Eden projekt i Cornwall, ett om Tr�d och slutligen en workshop om hur du kan f�rtydliga din markandsf�ring.
Dessa kommer att ges i december, feb, mars och april. Exakt tid och plats meddelas h�r, genom annonser och mailutskick under november.
Tillv�xthuset kommer ocks� att s�ka Nutek-bidrag f�r kompetensutveckling f�r v�ra medlemsf�retag, liknade 'kompetenta sm�f�retagare' som p�gick under -05, -06. vilket var mycket framg�ngsrikt och utvecklande f�r alla deltagande.
Rapporten fr�n seminariet om Biologisk m�ngfald i samarbete mellan Alnarp, Sida och Tr�dg�rden som livsrum kommer att presenteras p� hemsidan f�r POM http://www.pom.info/index.htm
I n�sta bloggtext hoppas vi kunna presentera v�r plats i tillvaron, i ett natursk�nt omr�de, mitt p� �sterlen, p� en plats d�r levande jordbruk, turism och storartade naturupplevelser m�ts i sin allra b�sta f�rening........
Tillv�xthuset har landat !
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3.1 / 10 )Jag blev s� sugen p� ett saftigt �pple i h�strusket, �kte till Ica i Tomelilla. Jag stod l�nge vid frukt- och gr�nsaksdisken, en t�mligen stor avdelning. D�r h�pnade jag �ver de olika �ppelsorterna, som till min f�rv�ning kom enbart fr�n �vriga Europa, Italien och Holland.
Just nu �r det den STORA �PPELTIDEN p� �sterlen - hur kommer det sig d� att det inte finns n�gra �pplen fr�n trakten p� Icas fruktavdelning? Vi pratar s� mycket om rationalisering, ekonomi, milj�h�nsyn etc men d� m�ste v�l alla h�lla med om att det �r n�got l�ngre till Italien �n till Kivik. Ska det vara s� sv�rt att synkronisera transporterna s� att vi alla kan f� njuta av ett saftigt, smakrikt �pple fr�n trakten?
Med sura steg gick jag d�rifr�n med lite naturgodis ist�llet.
Peggy Ekl�f, chefred
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 2.9 / 15 )Tider som g�r...
Med visst vemod har jag, som m�nga andra, f�ljt almarnas stilla ned�tg�ende process mot sitt slut i v�rt k�ra Gr�net, kuststr�ckan mellan Brantevik och Gisl�vs hammar.
De har alltid varit en f�rbindande l�nk med mina f�rf�der, en plats vi kunde dela fast vi aldrig tr�ffats. Ber�ttelser om deras picknickar d�r l�ngt innan bilarna fanns, satte tidigt fantasin i r�relse. Det g�r fortfarande att f�rest�lla sig bilder av stora s�llskap i fina s�ndagskl�der, p� filtar, spridda �ver markerna.
Glada skratt ekar i backarna, d�r under de skyh�ga almarna.
N�r deras h�ga kronor f�rsvinner blir h�gsta tr�dh�jden betydligt l�gre. N�r de �ldre f�rsvinner blir vi unga som �r kvar betydligt mer synliga.
Kan, v�gar och vill vi axla det ansvar det inneb�r att st� ensamma kvar?
Blir Gr�net lika vackert, exotiskt och sp�nnande utan dessa imponerande j�ttar?
Tittar man ut �ver landskapet d�r stora almgrupper f�rsvunnit, �r oftast den nya landskapsbilden en glad �verraskning. Nya milj�er framtr�der och det som varit sm�tt, undang�mt i skymundan visar sig vara riktigt sp�nnande och kanske t.o.m b�ttre f�r helhetsintrycket.
De vackra vallarna almarna kl�ttrar p� i Gr�net har linjer fr�n urtiden, de syns mycket b�ttre nu n�r �gats fokus flyttas ner till markniv�.
Man ser samma sp�nnande evighets-linjer som hos vissa vallar runt Glimmingehus, ytor som endast betats �rhundrade efter �rhundrade.
Med ett "gulp" tar jag farv�l av de gamla tr�d som pappa och v�ra f�rf�der vuxit upp med och tagit f�r sj�lvklara.
Det sv�ra �r att se dem st� d�r gamla och torra. Naturen vill forts�tta och b�rja om, snart ser vi bilden av liv igen.
Ibland tar naturen radikala steg och speglar v�ra allm�nm�nskliga livsprocesser. Obarmh�rtigt - men det finns en vila, det har skett f�rut och h�nder igen, st�ndigt. Ingen vill vara med om f�r�ndringar vi inte styr �ver, men det brukar visa sig till slut att allt blir till det allra b�sta.
Naturens str�van �r alltid mot harmoni.
[ L�gg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | relaterad l�nk |
( 3 / 16 )Tillbaks N�sta
Kalender